1. Kurstitel
Svåra besked och nödvändiga samtal – en kurs i kommunikation
Sökord
svåra samtal, brytpunktssamtal, existentiella samtal, bemötande, samtal om döden, emotionellt bemötande, diagnosbesked, kommunikation, cancerbesked, ST, koncept
2. Målgrupp
Nivå
AT-läkare, Färdiga specialister (Fortbildning), Läkare under specialistutbildning/ST
Specialitet
Akutsjukvård, Allergologi, Allmänmedicin, Anestesi och intensivvård, Barn- och ungdomshematologi och onkologi, Barn- och ungdomskardiologi, Barn- och ungdomskirurgi, Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomsneurologi med habilitering, Endokrinologi och diabetologi, Geriatrik, Gynekologisk onkologi, Handkirurgi, Hematologi, Hud- och könssjukdomar, Hörsel- och balansrubbningar, Infektionssjukdomar, Internmedicin, Kardiologi, Kirurgi, Klinisk farmakologi, Klinisk genetik, Kärlkirurgi, Lungsjukdomar, Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, Neonatologi, Neurokirurgi, Neurologi, Njurmedicin, Nuklearmedicin, Obstetrik och gynekologi, Onkologi, Ortopedi, Palliativ medicin, Plastikkirurgi, Rehabiliteringsmedicin, Reumatologi, Röst- och talrubbningar, Smärtlindring, Socialmedicin, Thoraxkirurgi, Urologi, Ögonsjukdomar, Öron-, näs- och halssjukdomar
Ytterligare information
Kursen lämpar sig för alla läkare som vill lära sig om och träna praktiskt på samtal med patienter eller deras närstående om livshotande sjukdom eller kritiska förluster.
3. Behovsbeskrivning
Det finns i dag starkt stöd för att läkarens kommunikationsförmåga gör skillnad för patienten i flera olika avseenden, både när det gäller psykiskt välmående, smärta och andra fysiska symptom.
Det finns även studier som visar på samband mellan patienttillfredsställelse och bättre följsamhet till behandling, minskat utnyttjande av läkarvård samt minskad tendens till rättstvister.
Läkare som har en medveten strategi att hantera svåra samtal mår bättre och upplever mindre emotionell trötthet och är mer nöjda med sitt jobb och sin prestation.
Di Blasi Z, Harkness E, Ernst E, et al. Influence of context effects on health outcomes: a systematic review. Lancet. 2001;357:757.
Griffin SJ, Kinmonth A-L, Veltman MWM, et al. Effect on Health-Related Outcomes of Interventions to Alter the Interaction Between Patients and Practitioners: A Systematic Review of Trials. Annals of Family Medicine. 2004;2:595-608.
Rakel D, Barrett B, Zhang Z, et al. Intervention: Perception of empathy in the therapeutic encounter: Effects on the common cold. Patient Education and Counseling. 2011;85:390-7.
Back A, Tulsky J, Baile W, et al. Mastering communication with seriously ill patients : balancing honesty with empathy and hope: Cambridge: Cambridge University Press; 2009.
Neumann M, Edelhauser F, Tauschel D, et al. Empathy decline and its reasons: a systematic review of studies with medical students and residents. Acad Med. 2011;86:996-1009.
Ehrstedt F, Ammentorp J, Kofoed PE. Kommunikationsträning för personal kan öka patienters utbyte av vården. Läkartidningen. 2014;111:2031.
4. Kursens mål - förväntat resultat
Övergripande mål
Att deltagarna blir tryggare i rollen som ledare av svåra samtal.
Att deltagarna lär sig kommunikationsverktyg i form av samtalsmallar, användbara fraser, samt strategier för emotionellt bemötande.
Att deltagarna får ökad insikt om styrkor och utvecklingsbehov som samtalsledare och redskap för fortsatt lärande i sin kliniska vardag.
Resultat för deltagaren
Förstå skillnaden mellan att informera och kommunicera när man talar om allvarliga besked.
Förstå det emotionella bemötandets betydelse för patientens upplevelse av samtalet och deras möjlighet att skapa kognitiv förståelse av komplicerade besked.
Känna till mallar och fraser för att inleda samtal, förmedla svåra besked, brytpunktssamtal, samt samtal om döden.
Kunna tillämpa kommunikationsverktygen på olika svårighetsnivå och med olika typer av patient/närstående, t ex tyst, arg, ledsen, eller undvikande mm.
Kunna läsa av patientens emotionella signaler och tillämpa olika typer av emotionellt bemötande anpassat till situationen och patientens behov.
Kunna göra sig medveten om sina egna reaktioner och hitta sätt att hantera dem i olika typer av samtal.
Kunna utvärdera ett samtal och dra lärdomar för fortsatt lärande och utveckling av kommande samtal.
Ökad insikt om sina egna styrkor och utvecklingsbehov som samtalsledare.
Ökad trygghet och minskad stress inför att hålla svåra samtal.
Resultat för patient och samhället
Brister i kommunikation och bemötande inom vården uppmärksammas allt mer. Det finns omfattande dokumentation inom vetenskaplig och annan litteratur som tar upp exempelvis klagomål från patienter och närstående samt frustration och utmattningssyndrom hos läkare. De flesta läkare idag har begränsad utbildning i kommunikation eller färdighetsträning i svåra samtal. Det specifika syftet med denna kurs är att erbjuda en kort, praktiskt inriktad kurs som ska kunna göras regionalt tillgänglig och ges till kliniker/sjukhus och inte enbart till enskilda intresserade läkare.
Delmål för ST angivna av kursproducent
SOSFS 2015:8
Delmål a2, b1 och b5.
SOSFS 2008:17
Invärtesmedicinska specialiteter: delmål 13
Barnmedicinska specialiteter: delmål 13, 14, 15
Enskilda basspecialiteter: delmål 13
Tilläggsspecialiteter: delmål 12
Allmänmedicin delmål 3
5. Program
Schema
Schema
DAG 1
8.30 Inledning
• Bakgrund, presentationer, innehåll och mål, förväntningar
Kommunikationens grunder
• Perception och tolkning
• Innehåll och relation i samtal
• Kunskap, förhållningssätt och färdigheter
En bra start är grunden
• Teori och samtalsträning
12.00-13.00 LUNCH
13.00 Att ge svåra besked
Teori och samtalsträning
16.30 Summering av dagen
• Personligt lärande
17.00 Slut för dagen
DAG 2
8.30 Backspegel
• Koppla ihop dag 1 & 2
Emotionellt bemötande – fördjupning
• Video, diskussion & övning
Övergången till livets slutskede (brytpunktssamtal)
• Teori och samtalsträning
12.00-13.0 Lunch
13.00 Samtala om döden
• Teori och samtalsträning
Summering av kursen
• Personligt lärande
• Tillämpning i klinisk vardag och fortsatt lärande
16.30 KURSEN SLUT
Kursledare
Carl Johan Fürst, professor, chef för Palliativt Utvecklingscentrum i Lund.
Anders Danielsson, projektledare och ansvarig för kursen, Palliativt utvecklingscentrum i Lund.
Anna Wrangsjö, specialist i onkologi och har två-årig grundutbildning i psykoterapi, verksam på Rehabcentret Sfären i Stockholm.
Helene Reimertz, överläkare vid Palliativa Rådgivningsteamet, Onkologkliniken i Växjö.
Helene är även verksamhetsutvecklare i Region Kronoberg samt i Palliativt centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet.
Christel Wihlborg, överläkare i Palliativ vård och ASIH Ystad med sydöstra Skåne som upptagningsområde.
Ingrid Lindroth, specialistläkare i geriatrik och algologi samt diplomerad i palliativ medicin. Verksam som överläkare och specialitetsansvarig inom palliativ medicin på Södertälje sjukhus.
Pia Dellson, onkolog och psykiater, vid Skånes universitetssjukhus.
Jacob Engellau, docent och överläkare vid Skånes Onkologiska Klinik i Lund.
Erik Isaksson, präst och gestaltterapeut och verksam som präst i Skåne.
Jarinja Thelestam Mark, skådespelare och gestaltterapeut i egen verksamhet.
Jan Halling, skådespelare och gestaltterapeut i egen verksamhet.
Eva Wendt, skådespelare, teaterregissör, gestaltterapeut, samt konstnärlig ledare i teatergruppen SPECT. scenkonst i Lund.
Bifoga fil
program
http://api.lipus.se/files/Agenda_DNS_2_dagar_lkare.pdf
Viktiga budskap
Kommunikationsförmåga är en färdighet som går att stärka med kunskap och träning.
Bygg din trygghet som samtalsledare på dina styrkor och lägg till det du kan bli bättre på.
Kommunikation börjar med att möta en annan människa där den är och försöka förstå hans eller hennes behov och upplevelse av situationen.
Börja ett samtal med att skapa en gemensam agenda för samtalet.
Uppmärksamma både kognitiva och emotionella budskap från patienten och närstående.
Säkerställ att patienten är med i samtalet, och för samtalet framåt ett steg i taget.
När du ger svåra besked, börja med övergripande budskap på ett enkelt språk innan du går in på detaljer och specifik medicinsk information.
Var tyst och ge plats för patientens reaktion efter att du framfört ett svårt besked.
Uttryck empati explicit, verbalt och icke-verbalt.
Prata om vad som går att göra innan vad som inte går.
Summera i slutet av samtalet och stäm av vad den du talat med har tagit till sig.
Visa den du talar med fullständig och odelad uppmärksamhet återkommande under samtalet.
Referenser
Mastering Communication with seriously ill patients. Balancing honesty with empathy and hope; Back, Arnold, Tulsky. Cambridge Medicine 2009
Skills for communicating with patients; Silverman, Kurtz, Draper. Radcliffe 2013
Teaching and learning communicating skills in medicine; Kurtz, Silverman, Draper. Radcliffe 2005
6. Metodik
Pedagogisk metod
Utöver inledning och introduktion i ämnet består kursen av fyra samtalsmoment: starta ett samtal, lämna svårt besked, övergången till livets slutskede (brytpunktssamtal) och samtal om döden. Emotionellt bemötande går som en röd tråd genom utbildningen.
Varje samtalsmoment innehåller en teoriintroduktion och individuell samtalsträning. Träningen sker i halvgrupp i en handledarledd struktur med simulerade patienter (skådespelare). Fallen utformas efter varje deltagares kliniska vardag.
Återkoppling, erfarenhetsutbyte samt enskild och gemensam reflektion är genomgående pedagogiska redskap. Den största delen av kurstiden ägnas åt praktisk samtalsträning.
Kursmaterial
Kursboken Mastering Communication with seriously ill patients.
Åhörarkopior av pp-bilder
Lärmall för personligt lärande
Frassamling
Förberedelser
Läsa relevanta delar av kursboken.
Reflektera över personliga utmaningar och lärmål med svåra samtal med stöd av en lärmall.
7. Uppföljning
Kompetensutveckling
Kursen avslutas med en genomgång av metoder för att fortsätta utveckla sitt lärande: pröva ett verktyg i taget och utvärdera, föra loggbok över sina samtal och lärande, samarbeta med lärpartner från kursen eller kollega i vardagen genom att t ex sitta med på varandras samtal och ge feedback, handledning. Kursledarna är tillgängliga via mejl och telefon efter kursen.
Kompetensöverföring
Kursboken och pp-bilderna innehåller tydliga samtalsmallar/checklistor som går att föra vidare. Se även lärpartner ovan under 7a.
8. Utvärdering
Lipus utvärdering
Kursledare och samarbetspartners som genomför kurser får ta del av utvärderingarna efter kursen. Vid årliga workshops med kursledarna diskuteras utvärderingar och utvecklingsbehov av innehåll och pedagogik. Lipus mall för kursutvärdering kommer att användas.
Effekt i verksamheten på längre sikt
Palliativt utvecklingscentrum i Lund är huvudman för kursen. I projektet ingår även att skapa metoder för att följa upp samtalsträningen vetenskapligt.
Tidigare Lipus- eller IPULS-certifiering
20150194
Planering
I början av projektet genomfördes ett par olika pilotkurser som underlag för det färdiga konceptet. Alla genomförda kurser är utvärderade och kursen justeras löpande utifrån resultatet av utvärderingarna och muntlig feedback från deltagare.
9. Praktisk information
Andra tidsuppgifter
Kursen består av två dagar och ges antingen som öppen kurs av Palliativt utvecklingscentrum i Lund eller i samarbete med lokala eller regionala kursanordnare, t ex ST-läkarkansliet vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg väst eller Palliativt kunskapscentrum i Stockholm. Kontaktperson för kursen är projektledare Anders Danielsson, för kursadministration Miriam Sjödahl-Jakobsen.
Inplanerade kurser 2019:
Lund: 27-27/3, 24-25/9
Göteborg, 2-3/10
Stockholm: 23-24/5
Kursplats
Öppna kurser hålls i Lund, Medicon Village. I Stockholm i Palliativt kunskapscentrums klokaler i Sabbatsbergs sjukhus. I Göteborg på kursanläggningen Nya Varvet.
Kursorten – län
Blekinge län, Dalarnas län, Gotlands län, Gävleborgs län, Hallands län, Jämtlands län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län, Norrbottens län, Skåne län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Utom landet, Värmlands län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Västmanlands län, Västra Götalands län, Örebro län, Östergötlands län
Antal deltagare
Max 14
Språk
Svenska
Avgift
Vid Palliativt utvecklingscentrum i Lund är priset 8500 kr/deltagare. Då ingår kursbok, lunch och fika.
När kursen genomförs av samarbetspartners kan priset variera.
Kringkostnader
Eventuella resor och boende bekostas av deltagare.
Anmälningsförfarande
Anmälan till öppen kurs anordnad av Palliativt utvecklingscentrum i Lund sker via centrets hemsida, palluc.se, https://palliativtutvecklingscentrum.se/2-dagar-lakare/
Anmälningsförfarandet till övriga kurser skiljer beroende på kursanordnare. Se mer information på Palliativt utvecklingscentrums hemsida.
Intyg
Kursdeltagare får ett intyg som är lika för alla. Därutöver får ST-läkarna intyg i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter.
Kontaktperson
Miriam Sjödahl-Jakobsen, Palliativt utvecklingscentrum, Medicon Village, Hus 404B, 223 81 Lund, 070-3490415, miriam, sjodahl-jakobsen@skane.se
Frågor om innehåll, upplägg och övergripande frågor om kursen besvara av projektledare Anders Danielsson, 0708-875260, anders.danielsson@skane.se
Länk till kursens webbplats
www.palliativtutvecklingscentrum.se/utbildningar/de-nodvandiga-samtalen/
10. Antagning
Antagningsförfarande
Palliativt utvecklingscentrum i Lund tillämpar principen ”först till kvarn”.
För kurs med specifik målgrupp eller geografiskt område, har dessa företräde.
Bekräftelse
Anmälan bekräftas direkt efter anmälan och antagning när anmälningstiden gått ut. Sker via mejl.
Krav för deltagande
Finns inga generella krav för antagande av det slaget när kursen anordnas av Palliativt utvecklingscentrum. Lokala och regionala anordnare kan ställa upp egna sådana krav.
11. Kursansvariga
Initiativtagare
Professor Carl Johan Fürst tog initiativ till kursen med stöd av medel från Den nationella cancerstrategin. Kursen är nu en verksamhet inom Palliativt utvecklingscentrum i Lund.
Ansvarig för innehåll
Professor Carl Johan Fürst, chef för Palliativt utvecklingscentrum i Lund.
Anders Danielsson, projektledare Palliativt utvecklingscentrum i Lund
Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig
Anders Danielsson är projektledare för De Nödvändiga samtalen och ansvarig för utvecklingen av konceptet. Anders är ledarskapskonsult och utbildare inom kommunikation sedan ca 15 år med inriktning på sjukvården de senaste 6 åren. Anders är utbildad vid Gestaltakademin i Skandinavien/University of Derby till organisationskonsult och gestaltterapeut. Han har grundutbildning i KBT och ACT och har arbetat som mentalskötare inom vuxenpsykiatrin i Stockholm.
Kursadministration
Miriam Sjödahl-Jakobsen, se ovan under 9n
Övriga samarbetspartners
Region Kronoberg, Linnéuniversitetet, Palliativt centrum vid Sahlgrenska sjukhuset, ST-läkarkansliet vid Sahlgrenska sjukhuset, Palliativt Kunskapscentrum i Stockholm, Karolinska Institutet
Målgruppsrepresentant
Anna Wrangsjö,
Christel Wihlborg
Franziska Edvinsson
12. Finansiering
Vem/vilka finansierar?
Palliativt utvecklingscentrum i Lund.
Lokala och regionala anordnare av kurser, t ex ST-läkarkansliet vid Sahlgrenska sjukhuset, Palliativt utvecklingscentrum i Göteborg, Palliativt kunskapscentrum i Stockholm.
Kringarrangemang
Ev konferenskostnader, logi, lunch och kaffe beslutas av respektive kursanordnare.
Sponsorers närvaro
Inga sponsorer medverkar.
Jävsförhållande
Inga jävsförhållanden.
