Hoppa till innehåll
Lipus.se / Så höjer Lipus kvaliteten / Granskning av sidotjänstgöring led i ökad samverkan

Granskning av sidotjänstgöring led i ökad samverkan

För klinikerna har granskningen medfört en ökad insikt om sidoutbildningens syfte och mål, sett utifrån ST-läkarnas och primärvårdens behov. Det på sikt skulle kunna bidra till en ökad samverkan mellan sjukhus och primärvård. Det menar Maria Palm, övergripande studierektor i Region Gävleborg.

Det hela började med att Region Gävleborg för första gången lät genomföra en granskning av hela sin verksamhet. Ett arbete som genomfördes under ungefär ett års tid och som avslutades med en färdig rapport som låg klar i maj 2017.

– Under arbetet började vi prata med Lipus om möjligheten att genomföra ett pilotprojekt. Det handlade om att utifrån den beprövade SPUR-modellen hitta ett sätt att även granska sidotjänstgöringen, berättar Maria Palm övergripande studierektor i Region Gävleborg.

Gävleborg första region att granska sidotjänstgöringen

Pilotprojektet genomfördes under våren 2017. Man valde att granska kvalitén på sidoutbildningen för ST-läkare i allmänmedicin vid öron-, näs- och hals-kliniken samt medicinkliniken i Gävle respektive Hudiksvall.

Granskningen genomfördes av två SPUR-inspektörer och följde principerna för SPUR-granskning med enkätfrågor, besök på plats, intervjuer med berörda, samt en skriftlig bedömning av sidoutbildningens kvalitet.

I projektet ingick att bedöma graden av följsamhet till de krav som anges i dokumentet, Kvalitetskrav vid sidoutbildning för ST-läkare i Allmänmedicin 2010.

Vad kom ni fram till vid den här granskningen?

Utgångspunkten var ju den att, kan man göra en granskning av sidotjänstgöringen? Det visste vi ju inte eftersom ingen hade gjort den här systematiska granskningen tidigare.

– Det vi kom fram till var att  SPUR-modellen i sin grund som den är uppbyggd bedöms vara användbar och lämplig för granskning av just kvalitén på sidoutbildningen. I det här fallet arbetade vi efter en anpassad och förkortad checklista under granskningen, förklarar Maria Palm.

– Granskning av sidotjänstgöringen lämpar sig främst för de specialiteter där stora delar av ST fullgörs som sidoutbildning utanför den egna specialiteten, poängterar Maria Palm.

Men hon ser även en annan stor vinst och nytta med granskningen.

– Det faktum att vi genomförde den här granskningen leder sannolikt till ett mer effektivt utnyttjande av den tid ST-läkarna tillbringar på sina sidotjänstgöringskliniker, vilket är mycket positivt för ST-läkarna, berättar Maria Palm och betonar därmed vilken nytta en sådan här granskning kan ha för den egna verksamheten.

Granskningen som ett led till ökad samverkan

För klinikerna har granskningen medfört en ökad insikt om sidoutbildningens syfte och mål, sett utifrån ST-läkarnas och primärvårdens behov.

Det på sikt skulle kunna bidra till en ökad samverkan mellan sjukhus och primärvård.

Slutrapporten efter Lipus granskning landade hos Region Gävleborg efter en gemensam genomgång i oktober 2017.

Därefter har Maria Palm och hennes medarbetare påbörjat arbetet med att planera och dra nytta av resultatet av rapporten.

– En sådan här granskning måste få genomsyra hela verksamheten. En del av det här är uppe i den högsta förvaltningsledningen för beslut om hur vi ska arbeta vidare med vissa delar utifrån resultatet av granskningen. Andra delar kan vi, jag och de ST-studierektorer som var med under granskningen, hantera direkt nära vårt uppdrag i den utbildande verksamheten, säger Maria Palm.

Efter den stora genomgripande granskningen, och den kring sidotjänstgöringen har nu Region Gävleborg fått ett omfattande och bra underlag som kommer att få genomsyra verksamheten under flera år framöver.

Stor nytta för både vårdcentraler och kliniker

Vi arbetar vidare, genomför konkreta handlingsplaner på alla nivåer. Det handlar om ett systematiskt arbete som involverar alla nivåer i verksamheten, betonar Maria Palm. Målsättningen är att det ska leda till ett så bra förbättringsarbete som möjligt för verksamheten.

– Ja, vi kommer att använda oss av det här för att hitta strategier, se över vad vi kan göra annorlunda, bättre och vad vi behöver ändra på för att ge ST-läkarna en så bra och effektiv utbildning som möjligt här hos oss i Region Gävleborg, sammanfattar Maria Palm.

Är det aktuellt för er att göra fler granskningar av sidotjänstgöringen?

– Vi ska nu jobba vidare och se vilken nytta vi kan ha utifrån den redan genomförda granskningen. Sen gäller det också att hitta en modell för när och hur ofta man ska göra den här typen av granskning. Det här är ju alldeles nytt och första gången det görs, så det är ju också något för Lipus att arbeta vidare med, säger Maria Palm.

Har du något råd att ge till de landsting och regioner som funderar på att göra en granskning av sidotjänstgöringen?

Min syn på det är att förutom att lägga fokus på utbildningen för den enskilda ST-läkaren inom sin egen specialitet, är det också viktigt att använda tiden på ett bra, effektivt och lärande sätt för sidoutbildningen.

Att man verkligen förstår hur viktig den delen i utbildningen faktiskt är, både för de hälsocentraler som skickar sina ST-läkare till en klinik, men också för den mottagande kliniken. Vad ger man tillbaka, det gäller ju åt båda hållen så klart, att man verkligen har det med sig och sätter det i fokus. Det har man stor nytta av vid en sådan här granskning, avslutar Maria Palm övergripande studierektor i Region Gävleborg.