Astma och övre luftvägar hos barn, ungdomar och vuxna

1. Målgrupp

Nivå

ST-läkare

Specialitet

Allergologi, Allmänmedicin, Barn- och ungdomsallergologi, Barn- och ungdomsmedicin, Internmedicin, Lungsjukdomar, Öron-, näs- och halssjukdomar

Ytterligare information

Kursens målgrupp i första hand är blivande barn- och vuxenallergologer, det vill säga för sub-, tilläggsspecialister. Flera andra specialistinriktningar kan ha stor nytta av kursen och är varmt välkomna, men kan tex. behöva lägga mer tid för inläsning inför kursen. Inför kursstart skickar vi ut ett par inläsningsfall, som vi vill att alla skall ha gått igenom innan kursstart. Syftet är att alla kursdeltagare skall starta kursen med liknande grundkunskaper. Vi rekommenderar också att du är inläst på kurslitteraturen för att tillgodogöra dig undervisningen på bästa sätt. Litteraturlistan kommer så snart du bekräftat din plats.

2. Behovsbeskrivning

Astma och allergiska sjukdomar i övre luftvägarna är vanliga kroniska sjukdomar hos barn och vuxna och medför betydande behov av diagnostik, behandling och långsiktig uppföljning. Astma och allergisk rinokonjunktivit förekommer ofta samtidigt, vilket kräver ett integrerat synsätt på övre och nedre luftvägar (united airways). Socialstyrelsens kursämnen för allergologi respektive barn- och ungdomsallergologi anger kunskap om epidemiologi, patofysiologi, diagnostik, differentialdiagnostik, behandling, allergenspecifik immunterapi (AIT), monitorering och patientutbildning som centrala delar av specialistkompetensen [1,2]. Kursen har gått som SK-kurs 4 gånger tidigare 2020, 2021, 2023 och 2024, varit fulltecknad och fått goda utvärderingar.

Sjukdomsbörda och epidemiologi Svenska populationsstudier visar en hög förekomst av astma hos både barn och vuxna runt 7-8 % (3-5). Förekomsten av astma har rapporterats öka, framförallt i form av allergisk astma (4, 5). Även allergisk rinokonjunktivit ökar (5) och bland vuxna rapporteras runt 30% drabbas (8). Läkardiagnostiserad astma var starkt associerad med allergisk rinit (OR 5,29, 95 % KI 4,49–6,24) [8]. Den höga förekomsten och samsjukligheten motiverar att övre och nedre luftvägar diagnostiseras och behandlas sammanhållet.

De flesta insjuknar i allergisk rinit under uppväxten och en svensk nationell studie av förskolebarn rapporterade en genomsnittlig astmaincidens på cirka 11 per 1 000 barn och år [6]. I en prospektiv svensk kohort var astmaincidensen 10,0 per 1 000 personår upp till 8 års ålder, 11,9 vid 9–13 år och 13,3 vid 14–19 år [7]. Detta visar att nyinsjuknande fortsätter under hela barn- och ungdomsperioden.

Behov av aktuell diagnostisk och terapeutisk kompetens Astma är en heterogen sjukdom där symtom och luftvägsobstruktion varierar över tid. Normal spirometri utesluter inte astma. Läkemedelsverket anger att utredningen ska fortsätta vid klinisk misstanke trots normal spirometri för att om möjligt objektivera variabel luftvägsobstruktion och/eller luftvägsinflammation. Hos barn rekommenderas dynamisk spirometri så snart barnet förmår, vanligen från 5–6 års ålder [9].

Kursen behöver därför ge fördjupad kompetens i astma- och allergidiagnostik, lungfunktionsundersökningar och differentialdiagnostik. Socialstyrelsens kursämnen inkluderar differentialdiagnostik mot bland annat KOL, laryngeal obstruktion/EILO, sensorisk hyperreaktivitet, adenoidhypertrofi och näspolypos [1,2].

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation från 2023 anger som behandlingsmål symtomfrihet, normal eller så nära normal lungfunktion som möjligt samt prevention av exacerbationer. Inhalationssteroid (ICS) rekommenderas till alla vuxna med astma, medan monoterapi med enbart bronkdilaterare bör undvikas. ICS bör också generellt erbjudas barn med astma, med behandlingen anpassad efter ålder och sjukdomsbild [9].

Behandlingseffekten av antiinflammatorisk terapi är väl dokumenterad. Vid akut astma visade en metaanalys av 25 studier med 2 733 deltagare att tillägg av höga doser ICS till systemiska kortikosteroider minskade risken för sjukhusinläggning (OR 0,73, 95 % KI 0,57–0,94) [10].

Strukturerad uppföljning är också central. Läkemedelsverket rekommenderar regelbunden bedömning av sjukdomskontroll, lungfunktion, inhalationsteknik och följsamhet [9]. I en svensk registerstudie av 15 691 patienter som sjukhusvårdats för astma återinlades 12 % inom ett år. Återinläggning var associerad med nästan trefaldigt ökad risk för senare astmarelaterad död (justerad HR 2,80, 95 % KI 1,95–4,01), och omkring 60 % hade inte hämtat ut tillräckligt med ICS för kontinuerlig behandling under året efter sjukhusvistelsen [11]. Detta visar ett tydligt behov av kompetens inom läkemedelsbehandling, inhalationsteknik, följsamhet, patientutbildning och strukturerad uppföljning.

För allergisk rinokonjunktivit finns dessutom sjukdomsmodifierande behandling. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för allergi 2026 rekommenderar AIT till barn och vuxna med allergisk rinokonjunktivit orsakad av exempelvis björkpollen, gräspollen eller kvalster [12]. Implementering kräver kompetens att diagnostisera IgE-medierad allergi, värdera samtidig astma samt bedöma indikationer, kontraindikationer och säkerhet vid AIT.

Behov av allergologer och barnallergologer Ett viktigt verksamhetsmässigt skäl för kursen är kompetensförsörjningen. Socialstyrelsens kartläggning 2026 visar att det år 2024 fanns 204 verksamma allergologer i svensk hälso- och sjukvård: 82 vuxenallergologer och 122 barnallergologer. Antalet vuxenallergologer har minskat, pensionsavgångar väntas och tillgången är regionalt ojämn [13].

Samtidigt finns långa väntetider. I juni 2025 var den genomsnittliga väntetiden till första kontakt med allergolog över 110 dagar, och cirka 2 300 vuxna väntade på sitt första besök inom specialiserad allergivård [13]. Socialstyrelsen har identifierat kompetensförsörjning som ett prioriterat område för att uppnå en mer jämlik allergivård [13].

Sammanfattande behov Det finns således ett tydligt vetenskapligt och verksamhetsmässigt behov av en nationell SK-kurs om astma och allergiska sjukdomar i övre luftvägar hos barn och vuxna. Behovet grundas på hög prevalens och fortlöpande nyinsjuknande, betydande samsjuklighet mellan övre och nedre luftvägar, dokumenterad effekt av korrekt behandling samt behov av förbättrad diagnostik, behandlingsföljsamhet och strukturerad uppföljning [3–12].

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för astma från 2023 och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för allergi innebär samtidigt att aktuell evidens behöver implementeras i klinisk praxis [9,12]. Den begränsade och regionalt ojämna tillgången till allergologer och barnallergologer förstärker utbildningsbehovet [13].

Kursen behövs därför för att säkerställa att blivande specialister får en aktuell och likvärdig kompetens inom diagnostik, differentialdiagnostik, lungfunktionsbedömning, behandling, AIT, patientutbildning och uppföljning. Därigenom kan kursen bidra till specialistförsörjningen och till en kunskapsbaserad, säker och jämlik astma- och allergivård för barn och vuxna i Sverige.

Referenser Socialstyrelsen. Övre och nedre luftvägar för allergologer. Kursämne för ST-läkare. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019.
Socialstyrelsen. Övre och nedre luftvägar för barn- och ungdomsallergologer. Kursämne för ST-läkare. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019/2020.
Lötvall J, Ekerljung L, Rönmark EP, et al. West Sweden Asthma Study: prevalence trends over the last 18 years argues no recent increase in asthma. Respir Res. 2009;10:94. PMID: 19821983. DOI: 10.1186/1465-9921-10-94.
Backman H, Räisänen P, Hedman L, et al. Increased prevalence of allergic asthma from 1996 to 2006 and further to 2016-results from three population surveys. Clin Exp Allergy. 2017;47(11):1426–1435. PMID: 28608416. DOI: 10.1111/cea.12963.
Goksör E, et al. Allergic rhinoconjunctivitis continued to increase in Swedish children up to 2007, but asthma and eczema levelled off from 1991. Acta Paediatr. 2016. PMID: 27102081. DOI: 10.1111/apa.13433.
Broms K, et al. A nationwide study of asthma incidence rate and its determinants in Swedish pre-school children. Eur J Epidemiol. 2012. PMID: 22911025. DOI: 10.1007/s10654-012-9725-3.
Hedman L, et al. Early-life risk factors for development of asthma from 8 to 28 years of age: a prospective cohort study. ERJ Open Res. 2023. PMID: 36655222. DOI: 10.1183/23120541.00074-2022.
Eriksson J, Ekerljung L, Rönmark E, et al. Update of prevalence of self-reported allergic rhinitis and chronic nasal symptoms among adults in Sweden. Clin Respir J. 2012;6(3):159–168. PMID: 21848956. DOI: 10.1111/j.1752-699X.2011.00269.x.
Läkemedelsverket. Astma hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation. Uppsala: Läkemedelsverket; 2023.
Kearns N, Maijers I, Harper J, Beasley R, Weatherall M. Inhaled corticosteroids in acute asthma: a systematic review and meta-analysis. J Allergy Clin Immunol Pract. 2020. PMID: 31521830. DOI: 10.1016/j.jaip.2019.08.051.
Risk of Rehospitalization and Death in Patients Hospitalized Due to Asthma. J Allergy Clin Immunol Pract. 2021. PMID: 33359587. DOI: 10.1016/j.jaip.2020.12.030.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2026 – Allergi – Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården. Artikelnummer 2026-4-10118. Stockholm: Socialstyrelsen; 2026.
Socialstyrelsen. Förslag: Nationell strategi och handlingsplan 2026 – Allergier – För en preventiv, effektiv och jämlik allergivård, inklusive underlag om kompetensförsörjning. Artikelnummer 2026-2-10017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2026.

3. Kursens mål - förväntat resultat

Övergripande mål

Kursens övergripande mål är att ge kunskap om diagnostik, differentialdiagnostik samt behandling av astma och rinokonjunktivit hos barn, ungdomar och vuxna.

Resultat för deltagaren

Efter genomgången kurs skall kursdeltagaren kunna genomföra en korrekt utredning av astma och rinokonjunktivit hos barn, ungdomar och vuxna, samt utvärdera möjliga differentialdiagnoser. Kursdeltagaren skall kunna tolka resultat av utredningen och kunna ordinera och följa upp lämplig behandling, samt instruera och utvärdera korrekt inhalationsteknik. Efter kursen kommer kursdeltagaren att kunna korrekt bedömma resultatet av spirometri, bronkiella provokationer och FeNO, samt ha kännedom om andra relevanta lungfysiologiska undersökningar. Kursdeltagaren skall vidare kunna genomföra och tolka en allergiutredning, förebygga ansträngningsutlöst astma, förstå hur symtomfrihet uppnås för barn och vuxna med astma, förebygga exacerbationer och behov av akutbesök, förhindra frånvaro i arbete, förskola och skola. Kursdeltagaren kommer även få en översiktlig förståelse om utredning, indikationer och genomförande av allergen immunoterapi .

Resultat för patient och samhället

Kursen förväntas ge konkret patient- och samhällsnytta genom att stärka specialistkompetensen och bidra till rätt diagnos, rätt behandling på rätt vårdnivå, färre allvarliga försämringsepisoder och ett mer jämlikt och resurseffektivt omhändertagande av barn och vuxna med astma och allergiska luftvägssjukdomar.

Ökad kompetens i lungfunktionsdiagnostik och differentialdiagnostik kan minska risken för både under- och överdiagnostik och därmed för obehandlad sjukdom respektive onödig läkemedelsbehandling. Kunskap om korrekt användning av inhalationsläkemedel, behandlingsföljsamhet och strukturerad uppföljning förväntas förbättra astmakontrollen och minska risken för exacerbationer.

För samhället förväntas förbättrad diagnostik, behandling och uppföljning kunna bidra till minskat behov av akuta vårdbesök och sjukhusvård samt effektivare användning av hälso- och sjukvårdens resurser. En nationell kurs ger dessutom möjlighet att sprida aktuell evidens och nationella rekommendationer mellan regioner och därmed bidra till mer jämlik vård. Detta är särskilt angeläget eftersom Sverige har få allergologer och barnallergologer, regionalt ojämn tillgång till specialistkompetens och långa väntetider till specialiserad allergivård.

Delmål för ST angivna av kursgivare

Mål enligt Socialstyrelsens målbeskrivningar för 2015 respektive 2021

För samtliga specialiteter

b2 (2015) Sjukdomsförebyggande arbete - kunna vägleda patienter i frågor om levnadsvanor i syfte att förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en eller flera levnadsvanor - förbättra prognosen hos patienter med sjukdom som grundar sig i en eller flera levnadsvanor
STb2 (2021) Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete - kunna vägleda patienter i frågor om levnadsvanor i syfte att förbättra hälsa och förebygga sjukdomar - kunna stödja patienter i att upprätthålla friska funktioner i samband med sjukdom och behandling
b3 (2015) Läkemedel - kunna anpassa läkemedelsbehandlingen efter patientens ålder, kön, vikt, njur- och leverfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicinering - kunna bedöma risker för interaktioner och biverkningar vid läkemedelsbehandling - kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till läkemedelsbehandlingen - uppvisa kunskap om läkemedels inverkan på miljön - uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling

Allergologi

c3 / STc3 - behärska diagnostik, terapi och uppföljning av allergisk och icke-allergisk rinit
c4 / STc4 - behärska diagnostik, terapi och uppföljning av astma, funktionella andningsbesvär och kroniskt obstruktiv lungsjukdom
c7* / STc7 - kunna bedöma in vivo-tester, främst hudtester och provokationer - kunna bedöma lungfunktionstester, främst spirometri, samt kunna bedöma andra metoder för astmadiagnostik och uppföljning
c8 / STc8 - kunna bedöma in vitro-tester, särskilt totalt och specifikt IgE i serum, samt kunna bedöma övriga relevanta immunologiska diagnosmetoder
c9* / STc9 - ha kunskap om allergen samt ha kännedom om rekombinanta allergen och haptenmekanismer
c10 / STc10 - behärska behandlingen av allergiska tillstånd med immunmodulerande terapi, särskilt allergenspecifik immunterapi
c11* / STc11* - behärska prevention, rådgivning och rehabilitering vid allergiska tillstånd - behärska utredning och behandling av yrkes- och miljöbetingade överkänslighetsreaktioner - ha kännedom om genetik och epidemiologi vid allergiska sjukdomar
STc12* (2021) - kunna tillämpa en helhetssyn på patientens samlade läkemedelsbehandling - kunna anpassa läkemedelsbehandling inom specialiteten utifrån enskilda patienters ålder, kön, vikt, njur- och leverfunktion samt andra eventuella faktorer, till exempel övrig medicinering, samsjuklighet, graviditet och amning - kunna bedöma risker för biverkningar och interaktioner vid läkemedelsbehandling inom specialiteten

Barn- och ungdomsallergologi

c5 / STc5 - behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av astma och allergisk rinokonjunktivit - behärska metoder för utredning av lungfunktion och bedömning av bronkialprovokationer - behärska inhalationsbehandling för barn i olika åldrar
c10 / STc10 - behärska behandling med allergenspecifik immunterapi, innefattande utredning av indikationer, rutiner för behandling samt uppföljning
c12 / STc12 - kunna initialt handlägga utredning, diagnostik och behandling av lungsjukdomar utöver astma, ökad infektionskänslighet och immundefekter

Barn- och ungdomsmedicin

c2 / STc2 - behärska handläggning av basala och akuta barn- och ungdomsmedicinska tillstånd
c4 / STc4 - kunna handlägga vanliga och viktiga tillstånd inom områdena allergologi och lungsjukdomar

Allmänmedicin

c1 / STc1* - behärska att utifrån ett professionellt och etiskt förhållningssätt bedöma och handlägga i landet förekommande hälsoproblem
c3 / STc3 - behärska att följa och värdera förändringar i en patients hälsotillstånd över längre tid med hänsyn tagen till patientens hela livssituation, och i mötet med patienten ha förmåga att ta hänsyn till och utgå ifrån patientens och närståendes föreställningar, förväntningar och farhågor
c5* / STc5* - behärska att initialt bedöma, remittera och följa personer med sjukdomstillstånd som behöver vård utöver den egna enhetens resurser
c6 / STc6 - behärska hälso- och sjukvårdsarbete för barn och ungdomar - kunna identifiera och handlägga barn som misstänks fara illa
c12* / STc12* - ha kunskap om hur man upptäcker, identifierar och motverkar skador och andra hälsoproblem i det lokala samhället - ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser
STc14* (2021) - kunna tillämpa en helhetssyn på patientens samlade läkemedelsbehandling [med ytterligare kompetenskrav avseende individualiserad läkemedelsbehandling].

Gemensamma mål för Invärtesmedicinska specialiteterna: Lungsjukdomar och Internmedicin

c1 / STc1 - kunna självständigt identifiera, diagnostisera och handlägga akuta sjukdomar eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter, samt kunna handlägga akuta åtgärder avseende dessa
c2 / STc2 - kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicinska och övriga angränsande basspecialiteter
c3 (2015) - behärska läkemedelsanvändning i syfte att kunna individualisera behandlingen utifrån ålder, kön, vikt, njurfunktion och samsjuklighet - ha kunskap om läkemedelsrelaterade problem inklusive polyfarmaci
STc3 (2021) - ha kunskap om läkemedelsrelaterade problem inklusive polyfarmaci - kunna anpassa läkemedelsbehandling inom specialiteten utifrån enskilda patienters ålder, kön, vikt, njur- och leverfunktion samt andra eventuella faktorer, till exempel övrig medicinering, samsjuklighet, graviditet och amning - kunna bedöma risker för biverkningar och interaktioner vid läkemedelsbehandling inom specialiteten - kunna tillämpa en helhetssyn på patientens samlade läkemedelsbehandling
c4 / STc4 - kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga sjukdomstillstånd vid multisjuklighet hos patienter i allmänhet och hos äldre patienter i synnerhet - ha kunskap om hur helhetssyn tillämpas för individualiserad behandling

Lungsjukdomar

c6 / STc6 - behärska handläggningen av KOL och astma samt kunna handlägga övriga sjukdomar i nedre luftvägar samt luftvägsallergier - ha kunskap om tobaksprevention och rökavvänjning

Internmedicin

c6 / STc6 - kunna handlägga de vanligaste och viktigaste sjukdomarna bland de invärtesmedicinska basspecialiteterna, särskilt under de första dygnen
c7 / STc7 - kunna handlägga de vanligaste och viktigaste tillstånden inom övriga angränsande basspecialiteter, särskilt under de första dygnen

Öron-, näs- och halssjukdomar

c1 / STc1 - behärska diagnostik samt kirurgisk och icke-kirurgisk behandling av vanliga och basala sjukdomar inom specialiteten, särskilt de akuta tillstånden
c2 / STc2 - behärska basal klinisk undersökning samt basal tolkning av bilddiagnostik, funktionsdiagnostik och laborativ diagnostik inom specialiteten
c4 / STc4 - behärska klinisk undersökning samt basal kirurgisk och icke-kirurgisk behandling av de vanliga och viktiga sjukdomstillstånden i larynx och andningsvägar samt av störd röst- och talfunktion
c6 / STc6 - behärska utredning och behandling av vanliga och viktiga infektiösa tillstånd - kunna handlägga utredning och behandling av allergologiska och inflammatoriska tillstånd inom området öron-, näs- och halssjukdomar
c7 /STc7 - kunna initialt handlägga behandling av kirurgiska och icke-kirurgiska sjukdomar i näsa och bihåla.

*Saknar "kurs" som utbildningsaktivitet i Socialstyrelsen målbeskrivningar och behöver därmed inte ett kursintyg.

4. Program

Schema

Kursen omfattar 4 dagar med föreläsningar, praktiska övningar i gruppform samt falldiskussioner i seminarieform under ledning av lärare där deltagaren arbetar med i förväg konstruerade fallpresentationer. Föreläsarna är specialister med god föreläsningsvana.

Bifogad fil

https://kursverktyg.lipus.se/app/uploads/2026/09/schema-lipus-kurs-november-2026-11.docx

Referenser

Läkemedelsverket. Astma hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation. Uppsala: Läkemedelsverket; 2023. Kursrelevans: Svenskt huvudunderlag för diagnostik, lungfunktionsundersökning, farmakologisk behandling, behandlingstrappa, inhalationsteknik, följsamhet och strukturerad uppföljning av astma hos barn och vuxna.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2026 – Allergi – Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården. Artikelnummer 2026-4-10118. Stockholm: Socialstyrelsen; 2026. Kursrelevans: Nationellt kunskapsstöd för allergivård, inklusive strukturerad uppföljning, stöd till egenvård samt allergen immunterapi (AIT) vid allergisk rinokonjunktivit.
Global Initiative for Asthma (GINA). Global Strategy for Asthma Management and Prevention. 2026 update. Global Initiative for Asthma; 2026. Kursrelevans: Internationellt evidensbaserat kunskapsunderlag för definition, diagnostik, bedömning av astmakontroll och framtida risk, ICS-baserad behandling, uppföljning och handläggning av svår astma.
Aaron SD, Vandemheen KL, FitzGerald JM, et al. Reevaluation of Diagnosis in Adults With Physician-Diagnosed Asthma. JAMA. 2017;317(3):269–279. PMID: 28114551. DOI: 10.1001/jama.2016.19627. Kursrelevans: Central studie för betydelsen av korrekt och objektiv astmadiagnostik. Vid systematisk omprövning kunde aktuell astma inte verifieras hos 33,1 % av vuxna med tidigare läkardiagnostiserad astma, vilket understryker behovet av objektiv diagnostik och omprövning av diagnosen.
Beasley R, Holliday M, Reddel HK, et al.; Novel START Study Team. Controlled Trial of Budesonide-Formoterol as Needed for Mild Asthma. N Engl J Med. 2019;380(21):2020–2030. PMID: 31112386. DOI: 10.1056/NEJMoa1901963. Kursrelevans: Randomiserad studie som visar betydelsen av ICS-innehållande behandling även vid lindrig astma. Vid behovsbehandling med budesonid-formoterol minskade exacerbationsfrekvensen jämfört med enbart kortverkande bronkdilaterare (0,195 jämfört med 0,400 exacerbationer/patientår; relativ frekvens 0,49).
O'Byrne PM, FitzGerald JM, Bateman ED, et al. Inhaled Combined Budesonide-Formoterol as Needed in Mild Asthma. N Engl J Med. 2018;378(20):1865–1876. PMID: 29768149. DOI: 10.1056/NEJMoa1715274. Kursrelevans: SYGMA 1-studien ger stöd för ICS-formoterol vid behov vid lindrig astma. Årlig frekvens av svåra exacerbationer var 0,07 med budesonid-formoterol jämfört med 0,20 med terbutalin (rate ratio 0,36; 95 % KI 0,27–0,49).
Ekström M, Nwaru BI, Wiklund F, Telg G, Janson C. Risk of Rehospitalization and Death in Patients Hospitalized Due to Asthma. J Allergy Clin Immunol Pract. 2021;9(5):1960–1968.e4. PMID: 33359587. DOI: 10.1016/j.jaip.2020.12.030. Kursrelevans: Svensk registerstudie av 15 691 patienter som visar betydelsen av uppföljning efter astmaexacerbation. Tolv procent återinlades inom ett år och återinläggning var associerad med ökad astmarelaterad mortalitet (justerad HR 2,80). Två tredjedelar följdes inte av sjukhusspecialist och 60 % hämtade inte ut tillräckligt med ICS för kontinuerlig behandling.
Sanchis J, Gich I, Pedersen S; Aerosol Drug Management Improvement Team. Systematic Review of Errors in Inhaler Use: Has Patient Technique Improved Over Time? Chest. 2016;150(2):394–406. PMID: 27060726. DOI: 10.1016/j.chest.2016.03.041. Kursrelevans: Systematisk översikt av 144 studier och 54 354 patienter. Endast cirka 31 % uppvisade korrekt inhalationsteknik. Studien ger starkt stöd för att undervisning i inhalationsteknik och kontroll av denna måste ingå i astmauppföljningen.
Gibson PG, Powell H, Coughlan J, et al. Self-management education and regular practitioner review for adults with asthma. Cochrane Database Syst Rev. 2003;(1). PMID: 12535399. DOI: 10.1002/14651858.CD001117. Kursrelevans: Systematisk översikt som visar att strukturerad egenvårdsutbildning med symtom- eller PEF-monitorering, regelbunden medicinsk uppföljning och skriftlig behandlingsplan förbättrar kliniska utfall vid astma.
Powell H, Gibson PG. Options for self-management education for adults with asthma. Cochrane Database Syst Rev. 2003;(1). PMID: 12535511. DOI: 10.1002/14651858.CD004107. Kursrelevans: Stödjer betydelsen av regelbunden uppföljning och individualiserade skriftliga behandlingsplaner. Minskad intensitet i egenvårdsutbildning eller medicinsk uppföljning kan försämra behandlingseffekten.
Kearns N, Maijers I, Harper J, Beasley R, Weatherall M. Inhaled Corticosteroids in Acute Asthma: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Allergy Clin Immunol Pract. 2020;8(2):605–617.e6. PMID: 31521830. DOI: 10.1016/j.jaip.2019.08.051. Kursrelevans: Systematisk översikt och metaanalys som stödjer kursmomentet om evidensbaserad behandling av akuta astmaexacerbationer.
Svenska Barnläkarföreningen, Delföreningen för allergi och lungmedicin. Astma – underhållsbehandling och klassifikation samt Akut astma – utredning och behandling. Nationella riktlinjer för astma hos barn och ungdomar. Svenska Barnläkarföreningen. Kursrelevans: Centralt svenskt kunskapsstöd för diagnostik, klassifikation, akut behandling och underhållsbehandling av astma hos barn. Riktlinjerna omfattar åldersanpassad behandling, inhalationsläkemedel, behandlingssteg och uppföljning och kompletterar Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation.
ASTA – Astma-, Allergi- och KOL-sjuksköterskeföreningen. Spirometri – nationellt kunskaps-/utbildningsmaterial för utförande och kvalitetsbedömning av spirometri. ASTA. Kursrelevans: Praktiskt kunskapsstöd för standardiserat utförande, kvalitetskontroll och bedömning av spirometri. Relevant för kursens praktiska moment inom lungfunktionsdiagnostik och för att säkerställa diagnostiskt tillförlitliga spirometriundersökningar.
Svenska Föreningen för Allergologi (SFFA). Allergen immunterapi/AIT – rekommendationer för läkare och sjuksköterskor. Revidering av tidigare rekommendationer. Stockholm: Svenska Föreningen för Allergologi; 2019. Kursrelevans: Svenskt professionsbaserat kunskapsstöd för allergen immunterapi. Omfattar indikationer, kontraindikationer, patientselektion, genomförande, säkerhet och uppföljning vid subkutan och sublingual allergen immunterapi och utgör ett viktigt komplement till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för allergi.

Jämställdhet och likabehandling

Kursen utformas för att främja en jämlik, evidensbaserad och personcentrerad astma- och allergivård, oberoende av kön/genus, ålder, etnicitet, socioekonomiska förutsättningar och bostadsort. Undervisningen omfattar både barn och vuxna och belyser ålders- och könsrelaterade skillnader i sjukdomsmanifestation, diagnostik och behandling. Fallbaserad undervisning inkluderar patienter med varierande bakgrund och förutsättningar, med särskild uppmärksamhet på hur språk, hälsolitteracitet, kulturella faktorer och socioekonomiska förhållanden kan påverka kommunikation, följsamhet och tillgång till vård. Kursen betonar objektiv diagnostik, strukturerad uppföljning och behandling enligt nationella riktlinjer, vilket minskar risken för omotiverade skillnader i vård och bidrar till att patienter erbjuds rätt diagnostik och behandling utifrån medicinskt behov.

5. Metodik

Pedagogisk metod

Kursen kombinerar föreläsningar med deltagaraktiva och praktiska lärandemetoder. Föreläsningarna ger en evidensbaserad teoretisk grund inom astma, allergiska sjukdomar i övre luftvägar, diagnostik och behandling. Kunskapen tillämpas därefter genom patientfall, interaktiva fallseminarier och gruppdiskussioner, där deltagarna tränar kliniskt resonemang, differentialdiagnostik och val av behandling.

Praktiska moment omfattar spirometri och tolkning av lungfunktionsundersökningar, inhalationsteknik samt diagnostik och handläggning av allergiska luftvägssjukdomar. Deltagarna arbetar med kliniska scenarier för barn och vuxna och får diskutera utredning, behandling, uppföljning och när remiss eller specialistinsats är indicerad. Frågor och kunskapskontroller används för återkoppling och för att befästa centrala lärandemål.

Kombinationen av teori, praktisk färdighetsträning och problembaserade patientfall syftar till att deltagarna inte enbart ska tillägna sig kunskap utan även kunna analysera kliniska problem och självständigt tillämpa kunskapen i patientarbetet.

Kursen innefattar inte forskning eller interventioner på patienter och kräver därför inte etiskt godkännande eller särskild patientförsäkring

Kursmaterial

Deltagarna får tillgång till åhörarkopior från föreläsningar och seminarier samt aktuella nationella och internationella riktlinjer och behandlingsrekommendationer som kursen baseras på. Materialet inkluderar relevanta kunskapsstöd från Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, GINA, Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin, ASTA och SFFA.

För att underlätta implementering i klinisk vardag ingår praktiskt användbara algoritmer, behandlingstrappor, checklistor och lathundar för bland annat astmadiagnostik, spirometritolkning, inhalationsteknik, strukturerad uppföljning och allergen immunterapi (AIT). Patientfall och annat material från de deltagaraktiva momenten görs också tillgängligt för repetition och fortsatt lärande efter kursen.

Kursmaterialet är utformat för att fungera både som stöd under utbildningen och som praktiskt referensmaterial i det fortsatta kliniska arbetet.

Förberedelser

Inför kursen får deltagarna inläsningsanvisningar med utvalda delar av aktuella riktlinjer och behandlingsrekommendationer, framför allt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för astma, GINA samt relevanta svenska riktlinjer för astma hos barn, spirometri och allergen immunterapi.

Kursens målgrupp i första hand är blivande barn- och vuxenallergologer, det vill säga för sub-, tilläggsspecialister. Flera andra specialistinriktningar kan ha stor nytta av kursen och är varmt välkomna, men kan tex. behöva lägga mer tid för inläsning inför kursen. Inför kursstart skickar vi ut inläsningsfall, som vi vill att alla skall ha gått igenom innan kursstart. Syftet är att alla kursdeltagare skall starta kursen med liknande grundkunskaper.

Tidsomfattning kan variera beroende på tidigare erfarenhet och om bekant med litteraturen. Uppskattas till ca 4 timmar för de med mer erfarenhet (ST-barnallergologi/allergologi) och upp till 8 timmar för de med mindre erfarenhet.

Kunskapskontroll

För godkänd kurs krävs närvaro på kursens alla moment och aktivt deltagande vid seminarium och falldiskussioner. Dessutom sker en skriftlig examination under kursens sista dag i form av multipel choice frågor.

Kompetensstöd efter avslutad kurs

Under kursen informeras om de specialistnätverk (SFFA, Svensk Förening för alleroglogi, BLF-AL Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin, NAAKA Nätverket för astma-, allergi- och KOL-intresserade allmänläkare inom Svensk förening för allmändmedicin SFAM, ASTA astma och KOL sjuksköterskor) som finns i Sverige och de nationella kunskapskällor som finns och som revideras (se referenslista ovan). Alla deltagare är välkomna att kontakta kursledningen vid behov.

Kompetensöverföring

Ja. Kursen är utformad så att deltagarna efter genomförd utbildning kan föra kunskapen vidare och bidra till implementering i den egna verksamheten. Deltagarna får tillgång till åhörarkopior, behandlingsalgoritmer, checklistor och lathundar som kan användas som stöd vid internutbildning och kliniskt arbete.

Genom att materialet utgår från aktuella nationella och internationella riktlinjer kan deltagarna använda det som stöd för att sprida och implementera evidensbaserade arbetssätt i den egna verksamheten.

6. Utvärdering

Lipus utvärdering

Deltagarna får fylla i kursutvärderingen i samband med examinationen och uppvisar den när vi delar ut diplomen vid kursens slut. Vid tidigare kurser har alla deltagare fyllt i utvärderingen. Tidigare utvärderingar har varit socialstyrelsens och vi tänker i år ge LIPUS utvärdering i stället. Dessutom avslutar vi varje dag med mentometer möjlighet att ge anonyma kommentarer och förbättringsförslag. Detta ger oss också möjlighet att bemöta, informera, förbättra undervisningen under kursens gång.

Kursen har tidigare givits som SK-kurs vid fyra tillfällen och har fått fina betyg - nu senast 2024 5,7 av 6,0 i helhetsbetyg av deltagarna, Deltagarnas utvärdering har också blivit bättre och bättre, 2020 3,9-4,8 och nu senast 2024 5,0-5,7, vilket talar för att de förbättringar som gjorts har haft effekt.

De första åren fokuserade förbättringarna framförallt på falldiskussioner och föreläsningarnas inbördes ordning och tidsåtgång, samt att innehåll inte upprepades och var kongruent mellan föreläsare.

Därefter har fokus lagts på förberedelser inför kursen och deltagarnas förväntningar, då en utmaning har varit att ge krusen för olika specialiteter och dessutom för barn- och vuxenperspektiv samtidigt. Vi har en dag där man kan välja att fördjupa sig inom barn eller vuxen allergologi tex. Vi har också ändrat gruppindelningen för falldiskussionerna så att man är i grupper som matchar tidigare erfarenheter, tex så sitter ST inom allergologi och barnallergologi tillsammans och andra ST för sig. Detta har varit mycket uppskattat.

Vi har också utökat och utvecklat de praktiska momenten med inhalationshjälpmedel så att deltagarna själva får prova på och testa.

Examinationen har ibland upplevts som svår för de med ST inom andra specialiteter än kursens primära målgrupp blivande barn- och vuxenallergologer, då de inte har samma bakgrundskunskap. 2024 gjorde vi flera insatser för att stötta de med annan bakgrund (inläsningsuppgifter, delade upp diskussionsgrupperna etc) och samtidigt ge dem med spetskompetensen tillräckligt fokus.

Planering

Se ovan, i år har vi finslipat på schemat och kommer lägga än större vikt att arbeta med fall och diskussion och interaktiva hjälpmedel under föreläsningarna. VI kommer upprepa informationen inför kursen som föll väl ut sist och arbeta mer med diskussion i grupper efter erfarenhet.

Tidigare Lipus-certifiering

Nej

7. Praktisk information

Kurstillfällen

Startdatum: 9 november 2026
Slutdatum: 12 november 2026
Sista anmälningsdatum: 19 oktober 2026
Kursplats: Göteborg Campus Nya Varvet

Kursortens län

Västra Götalands län

Antal deltagare

Språk

Svenska

Avgift

4000 SEK per deltagare.

Inklusive två fika och lunch alla kursdagar.

Ingen sponsring i form av ekonomiska bidrag sker från industrin. men kursledningen tar in material från olika företag som används under praktiska övningar (testinhalatorer av olika märken samt skriftlig information om produkterna). Kursledningen strävar efter att alla företag på den svenska marknaden skall få möjlighet att bidra med sina produkter om de önskar.

Kringkostnader

Resor, logi och måltider utanför kursen (middag kvällstid) tillkommer.

Anmälningsförfarande och krav för deltagande

Anmälan sker till kursadministratör Eva Hallner, mail: sekretariat@sffa.se

Krav för deltagande:

Legitimerad läkare och ST läkare

Företräde för ST inom barnallergologi och allergologi

Verksamhetschefens/huvudmans godkännande krävs samt att kursavgiften är erlagd inom angiven tid. Kursdeltagare som har erbjudits en kursplats men som ej erlagt kursavgift inom angiven tid kommer att strykas från kursen och dess kursplats kommer ett erbjudas annan deltagare.

Anmälan är bindande, men återbud kan tas emot till och med sista anmälningsdag 18 oktober 2026

Antagningsförfarande och bekräftelse

Kursplats bereds i turordning som anmälningarna inkommer (först till kvarn). Dock kommer 20 platser att hållas till ST inom allergologi- och barnallergologi fram tills en vecka innan sista anmälningsdag, och 15 stycken till övriga specialister. Den 11 oktober släpps alla platser. Antalet är baserat på sökande till tidigare kurser och torde inte påverka reservlistan.

När kursen är fulltecknad sätts tillkommande deltagare upp på en reservlista. Antagna deltagare kommer att erhålla mail där de informeras om att de antagits till kursen med begäran om bekräftelse till erhållen kursplats inom en angiven tid. Om antagen deltagare tackar nej alternativt inte svara inom angiven tid kommer deltagare på reservlistan att erbjudas plats enligt ovanstående förfarande.

Kontaktuppgifter

Anmälan sker till kursadministratör Eva Hallner. Anmälan och frågor önskas i första hand via e-mail i andra hand via telefon e-mail: sekretariat@sffa.se telefon: 076-2101032

Kursintyg

Kursintyg från SFFA till alla deltagare.

Intyg i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter till ST-läkare.

8. Kursansvariga

Kursarrangör

SFFA

Initiativtagare

Svenska föreningen för allergologi (SFFA)

Barnläkarföreningens delförening för allergi- och lungmedicin (BLF-AL)

Ansvarig för innehåll

Emma Goksör, Överläkare Barn- och ungdomsmedicin samt Barnallergologi, Adj Professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet, Ordförande BLF-AL

Teet Pullerits, Överläkare Allergologi, Universitetslektor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet

Monica Arvidsson Överläkare Allergologi Medicine doktor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig

Emma Goksör Överläkare Barn- och ungdomsmedicin samt Barnallergologi, adjungerad Professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet. Mångårig erfarenhet som kursledare och föreläsare vid kurser anordnade av SFFA, BLF-AL, SU samt för SK-kurser och andra utbildningar.

Teet Pullerits, Överläkare Allergologi, Universitetslektor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Mångårig erfarenhet som kursledare och föreläsare vid kurser anordnade av SFFA, BLF-AL, SU samt för SK-kurser och andra utbildningar.

Övriga samarbetspartners

Kursen är ett samarbete mellan SFFA, BLF-AL och Sahlgrenska Universitetssjukhus.

Industrin får möjlighet att donera inhalatorer och informationsmaterial inför de praktiska övningarna, men medverkar inte på annat sätt, se ovan.

Målgruppsrepresentant

Jakob Medbo ST- barn-och ungdomsallergologi Sahlgrenska Universitetssjukhus

9. Finansiering

Vem/vilka finansierar?

Kursen finansieras via kursavgifter.

Kringarrangemang

Inga kringarrangemang arrangeras. Lunch, fika ingår.

Sponsorers närvaro

Inga sponsorer. Ingen närvaro eller bidrag ekonomiskt. Men ett antal företag får möjlighet att bidra med sina inhalatorer och informationsmaterial inför kursens praktiska övningar. Inga representanter från företagen får delta. Det är kursansvariga som delar ut lämpligt material.

Jävsförhållande

Jävsförhållande *Redovisa ev. bindningar och potentiella jävsförhållanden som skulle kunna ge upphov till intressekonflikt. Vid kurser arrangerade av/i samarbete med industrin, eller som sponsras av industrin: Har föreläsare/ansvariga nu eller under det senaste året annat uppdrag för företaget(-en) - advisory board, kliniska studier, forskningsanslag eller regelbundet engagemang som föreläsare? Lista namn och uppdrag. För att undvika en potentiell intressekonflikt i undervisningssituationen har SFFA valt att anordna kursen tillsammans med BLF-AL och ASTA, i stället för som tidigare med läkemedelsföretaget ALK.

Kort om kursen Astma och övre luftvägar hos barn, ungdomar och vuxna

Kurstillfälle