Diagnostik och behandling av ben- och fotsår

1. Målgrupp

Nivå

ST-läkare

Specialitet

Hud- och könssjukdomar

2. Behovsbeskrivning

Förbättrad diagnostik och behandling av patienter med ben- och fotsår. Bensår och fotsår är vanligt förekommande och beräknas drabba 1-2 % av befolkningen någon gång under livet.(1) Förekomsten av bensår i EU beräknas till 0.12-0,32% och andelen drabbade stiger med ökad ålder. Denna patientgrupp har en försämrad livskvalité och är resurskrävande p.g.a. frekventa såromläggningar, 2-3 gånger per vecka, och långa läkningstider, ofta flera månader. Kostnaden enbart för venösa bensår, där recidivrisken är stor, uppskattas till ca 950 miljoner kronor årligen i Sverige. Vid förbättrad diagnostik har man visat att man kan minska kostnaden per patient från ca 38 000 kr (2009) till 20 500 kr (2012) genom att förkorta läkningstiden.

Svårläkta ben/fotsår definieras som alla sår nedanför knäleden som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor, oavsett etiologi. I flertalet fall har bensåren en cirkulatorisk genes, venös- eller arteriell-insufficiens, som i många fall kan åtgärdas med kirurgi. För att framgångsrikt behandla bensåren och för att förhindra recidiv krävs att orsaken till såret åtgärdas. Optimal behandling av bensårspatienter kräver därför ofta en multidisciplinär handläggning. Det är således av största vikt att blivande specialister i dermatologi och venereologi och i allmänmedicin har gedigen kunskap kring diagnostik och behandling av ben- och fotsår främst för att minska patientens lidande och förhindra recidiv men också för att minimera utgifter.

Inom den nya kunskapsorganisationen berör hela fyra personcentrerade sammanhållna vårdförlopp ben- och fotsår: ("Kritisk benischemi", "Varicer och venösa bensår", "Diabetes med hög risk för fotsår", "Svårläkta sår"). Samtliga fyra vårdförlopp kommer beröras under kursen. I vårdförloppet Svårläkta Sår definieras tydligt dermatologens ansvar och handläggning kring atypiska sår. Eftersom atypiska sår är till stor del en uteslutningsdiagnos krävs kunskap att diagnostisera de vanligare diagnoserna venösa, arteriella och diabetes såren. Detta belyses särskilt under kursen.

Referenser

• Publicerade kunskapsstöd | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)
• Nationellt vårdprogram för Svårläkta sår 2023
• SBU rapport nr 226 2014: SBU-rapport Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling
• Martinengo L, Olsson M, Bajpai R, Soljak M, Upton Z, Schmidtchen A, Car J, Järbrink K. (2019). Prevalence of chronic wounds in the general population: systematic review and metaanalysis of observational studies. Ann Epidemiol. 2019;29:8–15. doi:10.1016/j.annepidem.2018.10.005
• Öien RF, Forssell H, Ragnarson Tennvall G. Cost consequences due to reduced ulcer healing times: analyses based on the Swedish Registry of Ulcer Treatment. Int Wound J. 2016;13(5): 957–62. doi:10.1111/iwj.12465.
• Nelzén O. Patients with chronic leg ulcers: aspects on epidemiology, aetiology, clinical history, prognosis and choice of treatment. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 664. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis; 1997.
• Nelzén O. Leg ulcers: economic aspects. Phlebology 2000;15(3-4):110-4. doi:10.1177/026835550001500305.
• Forssgren A, Nelzén O. Changes in the aetiological spectrum of leg ulcers after a broad-scale intervention in a defined geographical population in Sweden. Eur J Vasc Endovasc Surg. 2012;44(5):498-503. doi:10.1016/j.ejvs.2012.07.016
• Lindholm C, Bjellerup M, Christensen OB, Zederfeldt B. Quality of life in chronic leg ulcer patients: an assessment according to the Nottingham Health Profile. Acta Derm Venereol. 1993;73(6):440–444. doi:10.2340/0001555573440443
• Herber O.R, Schnepp W, Rieger M.A. A systematic review on the impact of leg ulceration on patients' quality of life. Health Qual Life Outcomes. 2007;5:44. doi:10.1186/1477-7525-5-44.

3. Kursens mål - förväntat resultat

Övergripande mål

Förbättrad diagnostik och behandling och nationell jämlik vård av patienter med ben- och fotsår.

Resultat för deltagaren

Efter genomgången kurs ska läkaren med hjälp av enkla metoder kunna behärska diagnostik av arteriell och venös insufficiens. Vidare bedöma om ytterligare utredning är indicerad vid mer komplicerade fall. Upprätta adekvat behandlingsplan med korrekt kompression, förbandsval och smärtlindring. Samt förmedla praktisk genomförbar behandlingsplan till omvårdnadspersonal. Kursdeltagaren ska även ha kunskap om preventiva åtgärder för att förhindra sår och förstå vikten av teamarbete kring sårpatienter.

Efter genomgången kurs ska läkaren kunna diagnostisera diabetesfotsår och remittera till rätt instans både i primärvård och specialistsjukvård för utredning, behandling och prevention.

Efter genomgången kurs ska läkaren kunna diagnostisera och korrekt handlägga atypiska sår.

Resultat för patient och samhället

Ökad kvalitet i omhändertagandet av bensårspatienter med förbättrad diagnostik och optimerad handläggning av övriga därtill relaterade tillstånd. Bättre planering av preventiva åtgärder efter läkning. Därav optimerad behandling med fler läkta bensår och färre recidiv. Jämlik och personcentrerad vård för patientgruppen.

Delmål för ST angivna av kursgivare

ST-delmål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för 2015 respektive 2021

Hud-och könssjukdomar

• c8 / STc8 - behärska patofysiologi, diagnostik och terapi avseende sårläkning

4. Program

Schema

Tre dagar med föreläsningar, praktiska moment, falldiskussioner i grupp och interaktvia patientfall.

Bifogad fil

https://kursverktyg.lipus.se/app/uploads/2026/09/schema-ben-och-fotsarskurs-2026-10.docx

Referenser

1. Nationellt vårdprogram för svårläkta sår. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso-och sjukvård. Sveriges regioner i samverkan. Nationellt vårdprogram för svårläkta sår
2. Sårwebben. Västra Götalandsregionen. Sårwebben
3. RiksSår. Nationellt kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår [Internet]. [citerad 2026 sep 24]. Tillgänglig från: RiksSår
4. Lindholm C. Sår. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur; 2018. ISBN: 9789144116013.
5. Isoherranen K, O'Brien JJ, Barker J, Dissemond J, Hafner J, Jemec GBE, et al. Atypical wounds: best clinical practice and challenges. J Wound Care. 2019;28(Suppl 6):S1-S92. doi:10.12968/jowc.2019.28.Sup6.S1.
6. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Svårläkta sår hos äldre: prevention och behandling. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU; 2014. SBU-rapport nr 226. ISBN: 978-91-85413-67-6.
7. Nelzén O. Patients with chronic leg ulcers: aspects on epidemiology, aetiology, clinical history, prognosis and choice of treatment. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 664. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis; 1997.
8. Nelzén O. Leg ulcers: economic aspects. Phlebology. 2000;15(3-4):110-4. doi:10.1177/026835550001500305.
9. Forssgren A, Nelzén O. Changes in the aetiological spectrum of leg ulcers after a broad-scale intervention in a defined geographical population in Sweden. Eur J Vasc Endovasc Surg. 2012;44(5):498-503. doi:10.1016/j.ejvs.2012.07.016.
10. Lindholm C, Bjellerup M, Christensen OB, Zederfeldt B. Quality of life in chronic leg ulcer patients: an assessment according to the Nottingham Health Profile. Acta Derm Venereol. 1993;73(6):440-443. doi:10.2340/0001555573440443.
11. Herber OR, Schnepp W, Rieger MA. A systematic review on the impact of leg ulceration on patients' quality of life. Health Qual Life Outcomes. 2007;5:44. doi:10.1186/1477-7525-5-44.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Svårläkta sår

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Venös sjukdom i benen - varicer och venösa ensår

Nationellt vårdprogram för venös sjukdom i benen – varicer och venösa bensår

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Kritisk benischemi

Diabetes med hög risk för fotsår

Jämställdhet och likabehandling

Bensår av olika genes drabbar både män och kvinnor. Handläggningen är den samma oavsett könstillhörighet.

5. Metodik

Pedagogisk metod

Kursen är i form av föreläsningar, workshops (ankeltrycksmätning, genomgång av förbandsmaterial och kompressionsbehandling) , interaktiva patientfall (Menti), grupparbeten med  falldiskussioner (utredning, diagnostik, differentialdiagnostik, och behandling). Kursen avslutas med interaktiva fallpresentationer med muntligt förhör.

Kursmaterial

Digitala kompendier delas ut innan kursen och finns även att tillgå efter kursen avslutats. Kompletterande material ges även under kursen.

Förberedelser

Bekanta er med ämnet genom att besöka Sårwebben samt läsa Nationellt vårdprogram Svårläkta sår (nås via Sårwebben nyheter eller via SKR- se referenslista). Fundera på hur sår omhäntertas på eran mottagning och i erat upptagningsområde för att identifiera ev gap som behöver arbetas med. Inga obligatoriska förberedelser.

Kunskapskontroll

Kursen avslutas med patientfall där kursdeltagarna deltager interaktivt, "muntligt förhör".

Kompetensstöd efter avslutad kurs

Efter genomgången kurs kommer nätverket mellan blivande specialister i dermatologi-venereologi och specialister med specialintresse att förankras. SSDVs bensårsgrupp kommer att lyftas fram som en viktig intressegrupp som verkar för att öka och sprida kunskapen kring svårläkta sår och är med och tar fram och implementerar nationella behandlings-rekommendationer. Vikten av att upprätta nätverk och kommunikationskanaler med omvårdnadspersonal i den egna regionen kommer att belysas.

Kompetensöverföring

Föreläsningskompendier från utbildningen samt nationella vårdförlopp och vårdprogram kan användas i syfte att föra kunskaperna vidare på den egna kliniken till kollegor och omvårdnadspersonal samt till övriga vårdgivare som arbetar i nära samarbete kring patienter med svårläkta bensår (tex kärlkirurgen, infektion och primärvården).

6. Utvärdering

Lipus utvärdering

Alla deltagare besvarar Lipus utvärderingsblankett med synpunkter på föreläsare och innehåll. Utvärderingarna diskuteras av kursledare samt kurssekreterare. Därefter tas beslut om justeringar och ändringar i schemat. Återkoppling till föreläsare via email.

Planering

Tidigare kursutvärdering från 2019 och 2021 beskriver önskemål om mer interaktiva fall samt genomgång av förbandsmaterial. 2021 års kurs hölls digital och därmed vissa begränsningar av genomgång av förbandsmaterial. Man önskar även korta ner avsnittet om diabetesfotsår samt utöka avsnittet om atypiska sår. 2022 års utvärdering påtalade ytterligare önskemål om nedkortning av diabetesfoten samt utökad föreläsning om atypiska sår. Kursen kommer planeras utefter dessa önskemål. 2024 önskar man mer information om omläggningsmaterial, mer fall och utökat avsnitt om atypiska sår. Kursen planeras utefter dessa önskemål. Generellt nöjda deltagare genom åren gör att inga stora förändringar görs.  

Tidigare Lipus-certifiering

Diagnostik och behandling av ben- och fotsår

Lipusnr: 20240089, 2024 27/11-29/11, 2024 Skaraborgs Sjukhus

Lipusnr: 20220115,  2022 11/30-2/12 Skaraborgs Sjukhus

Lipusnr: 20200115, 2021 21-23/4, Skaraborgs Sjukhus

Lipusnr: 20190049, 2019 2-4/10, Skaraborgs Sjukhus

7. Praktisk information

Kurstillfällen

Startdatum: 25 november 2026
Slutdatum: 27 november 2026
Sista anmälningsdatum: 15 oktober 2026
Kursplats: Karstorp Säteri Skövde

Kursortens län

Västra Götalands län

Antal deltagare

30

Språk

svenska

Avgift

Kursavgift 6500kr (exkl.moms) inklusive fika, lunch och kursmiddag (dag 2).

Kringkostnader

Resa, logi och övriga kostnader bekostas av kursdeltagare.

Anmälningsförfarande och krav för deltagande

Anmälan sker elektroniskt via SSDVs hemsida http://www.ssdv.se från och med 24/6. Antalet utförda tjänstgöringsmånader och återstående tjänstgöringsmånader av ST-tjänst vid kursstart skall intygas av handledare och detta avgör prioritering för antagande till kursen. För deltagande i kursen krävs verksamhetschefs/huvudmans godkännande.

Länk till webbsida för anmälan

https://www.ssdv.se

Antagningsförfarande och bekräftelse

Antagningsbesked utsändes ca två veckor efter sista anmälningsdag och deltagaravgift skall då betalas med hjälp av faktura som kommer att skickas ut till antagna deltagare.

Anmälan är bindande.

Kontaktuppgifter

Sekreterare Emma Backlund, Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus, 541 85 Skövde,

0500 432111

emma.backlund@vgregion.se

Kursintyg

Intyg i enlighet med målbeskrivningen för specialisttjänstgöring avseende delmål.

8. Kursansvariga

Kursarrangör

Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus

Initiativtagare

SSDV, Hudkliniken SkaS (Skaraborgs Sjukhus)

Ansvarig för innehåll

Alexandra Forssgren, Överläkare och Specialist Dermatovenereologi, Hudkliniken SkaS

Madeleine Ryndel, Överläkare, Hudkliniken SkaS

Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig

Alexandra Forssgren, Överläkare och Processchef Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus Skövde.

Forskning inom epidemiologi och etiologi av bensår (3 publicerade vetenskapliga artiklar). Ansvarig för Trycksårsteam, Diabetesfotteam, Bensårsmottagning samt såransvarig dermatolog på Sårcentrum Skaraborgs Sjukhus.

Del av nationell arbetsgrupp (NAG) för Personcentrerat Vårdförlopp Svårläkta Sår samt Nationellt Vårdprogram Svårläkta sår.

En av två författare kapitlet Svårläkta sår i Läkemedelsboken (inlämnat för snar publikation).

Del av implementeringsgrupp Personcentrerat Vårdförlopp Kritisk Benischemi i VGR samt lokalt på Skaraborgs Sjukhus

Övriga samarbetspartners

Sekreterare Emma Backlund, Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus,

Målgruppsrepresentant

Ingen utöver ovanstående.

9. Finansiering

Vem/vilka finansierar?

Deltagaravgifter

Skaraborgs Sjukhus (Hudkliniken)

Kringarrangemang

Måltider finansieras av kursavgift

Sponsorers närvaro

Inga sponsorer

Jävsförhållande

Inga kända jävsförhållanden