EKG-tolkning, inklusive arytmidiagnostik VT27

1. Målgrupp

Nivå

AT-läkare, ST-läkare

Specialitet

Akutsjukvård, Allmänmedicin, Arbets- och miljömedicin, Geriatrik, Internmedicin, Kardiologi, Klinisk fysiologi, Lungsjukdomar, Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, Njurmedicin, Reumatologi

Andra yrken

Biomedicinsk analytiker, Sjuksköterska

Ytterligare information

ST-läkare inom allmänmedicin och internmedicin och akutsjukvård, gärna tidigt under sin ST-tjänstgöring. Även AT-läkare bör ha stor nytta av kursen. Kursen riktas också till biomedicinska analytiker och sjuksköterskor som handhar metoderna och därmed även förväntas behärska grunderna i EKG- tolkning. Deltagarantalet är begränsat.

2. Behovsbeskrivning

Goda kunskaper i EKG-tolkning är grundläggande vid handläggning av patienter med symtom från hjärtat. Att rätt kunna tolka EKG krävs därför av de flesta läkare, både inom den akuta och mer elektiva patientvården.

Redan 1903 utvecklades den första apparaten för utläsning av EKG, och i Sverige gjordes första EKG-undersökningen tre år senare.[A] EKG är därmed en undersökningsmetod som funnits länge, och som idag både är enkel och skonsam. Möjlighet till registrering av vilo-EKG finns på de flesta vårdinrättningar men även i samband med mer avancerade hjärtundersökningar bedöms EKG. Numera finns EKG tillgängligt även för privat bruk, i exempelvis smarta klockor, vilket i sig kan föranleda att en patient söker sjukvård.

Samtidigt är EKG en kraftfull undersökningsmetod som kan påvisa en lång rad hjärtsjukdomar, såsom ischemisk hjärtsjukdom, arytmier, hypertrofi, med mera.[B] Behovet av att rätt kunna tolka ett EKG på en grundläggande nivå är därmed av största vikt. Kanske mer nu än någonsin. Och det behovet finns inte enbart hos tolkande läkare utan även hos biomedicinska analytiker och sjuksköterskor som oftast är de som utför undersökningarna.

Under kursen ges även en översikt av arbets-EKG och ergospirometri samt nuklearmedicinska funktionsundersökningar av hjärtat som t ex myocardscintigrafi och PET. Kursen belyser vilka frågeställningar man kan besvara med respektive metod samt går igenom hur undersökningarna genomförs.

A.)  ”EKG ­– profilen av ett hjärtslag”, Hjärt-Lungfonden, 21 mars 2023, http://www.hjart-lungfonden.se/forskning/stora-genombrott/ekg/

B.)  ”The Electrocardiogram at 100 Years: History and Future”, Paul A. Friedman, Circulation, American Heart Association, Vol. 149, Nr. 6, 5 februari 2024

3. Kursens mål - förväntat resultat

Övergripande mål

Ge översiktliga kunskaper i de undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi som finns tillgängliga med avseende på hjärt- och kärldiagnostik. Därtill mer fördjupad kunskap i EKG-tolkning vid arytmier samt långtids-EKG.

Resultat för deltagaren

Efter genomförd kurs förväntas deltagaren kunna:

• Tolka EKG med gängse kriterier för bland annat ischemisk hjärtsjukdom, vänsterkammarhypertrofi, de vanligaste arytmierna, ospecifika EKG-förändringar.
• Skilja på olika förmaksutlösta respektive kammarutlösta takyarytmier samt föreslå adekvat behandling.
• Avgöra när, och i vilken form, långtids-EKG-registrering behövs samt adekvat kunna bedöma resultatet av denna.
• Beskriva hur undersökningarna går till för, samt vilka frågeställningar man kan besvara med, arbets-EKG, ergospirometri och myocardscintigrafi.

Resultat för patient och samhället

Genom att ha kunskap om vilka undersökningsmetoder man ska välja vid varje tillfälle sker både en effektivare och tryggare handläggning av patienterna samt ett bättre utnyttjande av resurserna ur ekonomisk synpunkt. Genom en mer gedigen kunskap i EKG-tolkning får även verksamhetens patienter en tryggare och säkrare handläggning på ett mer skyndsamt sätt.

Delmål för ST angivna av kursgivare

SOSFS 2015:8 respektive HSLF-FS 2021:8

Akutsjukvård

• c1 / STc1 - behärska identifiering och handläggning av livshotande, eller potentiellt livshotande, tillstånd hos patienter i alla åldrar
• c2 / STc2 - behärska bedömning av medicinsk angelägenhetsgrad hos patienter i alla åldrar och kunna prioritera mellan vårdsökande

Allmänmedicin

• c3 / STc3 - behärska att följa och värdera förändringar i en patients hälsotillstånd över längre tid med hänsyn tagen till patientens hela livssituation, och i mötet med patienten ha förmåga att ta hänsyn till och utgå ifrån patientens och närståendes föreställningar, förväntningar och farhågor

Klinisk fysiologi

• c5 / STc5 - behärska de vanligaste undersökningarna inom elektrokardiografi - kunna handlägga övriga undersökningar inom elektrokardiograf
• c7 / STc7 - behärska de vanligaste undersökningarna inom hjärtfunktionsdiagnostik - kunna handlägga övriga undersökningar inom hjärtfunktionsdiagnostik

Endokrinologi och diabetologi, Geriatrik, Hematologi, Internmedicin, Kardiologi, Lungsjukdomar, Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, Njurmedicin (Gemensamma mål för de invärtesmedicinska specialiteterna)

• c1 / STc1 - kunna självständigt identifiera, diagnostisera och handlägga akuta sjukdomar eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter, samt kunna handlägga akuta åtgärder avseende dessa
• c2 / STc2 - kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicinska och övriga angränsande basspecialiteter

Internmedicin

• c6 / STc6 - kunna handlägga de vanligaste och viktigaste sjukdomarna bland de invärtesmedicinska basspecialiteterna, särskilt under de första dygnen

Kardiologi

• c6 / STc6 - behärska akut omhändertagande av livshotande kardiologiska tillstånd
• c7 / STc7 - ha kunskap om bild - och funktionsdiagnostiska metoder som är relevanta för kunskapsområdet kardiologi
• c9 / STc9 - ha kännedom om elektrofysiologiska utrednings- och behandlingsmetoder

Reumatologi

• c11/ STc11 - kunna initialt handlägga akuta invärtesmedicinska sjukdomstillstånd

4. Program

Schema

Se bifogad fil nedan.

Föreläsare

Ledande forskare och ämnesspecialister från bland annat Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

• Margareta Genberg-Andrén, Med dr, överläkare, klinisk fysiologi, Uppsala Universitet
• Johan Hopfgarten, specialistläkare i kardiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
• Per Karlsson, specialistläkare klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
• Tanja Kero, Med dr, överläkare klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset Uppsala
• Helena Malmborg, Med dr, överläkare, arytmisektionen, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Extern länk

https://www.uu.se/utbildning/for-yrkesverksamma/uppdragsutbildning/medicin-och-sjukvard/ekg-tolkning-inklusive-arytmidiagnostik

Bifogad fil

https://kursverktyg.lipus.se/app/uploads/2026/05/260518-schema-ekg-kursen-vt-2027-5.docx

Referenser

Referenser för hela kursen:

1. ”EKG-Boken”; Rawshani Research AB, 2012–2024, http://www.ekg.nu/kurser/ekg-boken/

2. ”EKG på ett enkelt sätt”; John Hampton, Johanna Hampton, 2020, ISBN 9789144136097

3. ”EKG-boken”; Ylva Lind, Lars Lind, 2010, ISBN 9789147094141

4. ”Klinisk Elektrokardiologi”; Bjarne Sigurd, Steen Pehrson, Peter Steen Hansen, 2014, ISBN 9788777497285

5. ”Arytmier – mekanismer, utredning och behandling; Per Insulander, Mats Jensen-Urstad, 2019, ISBN 9789144121895

6. ”Comprehensive Electrocardiology”; Peter W MacFalane, Adriaan Van Oosterom, Olle Pahlm, Paul Kligfield, Michiel Janse, 2010, ISBN 9781848820456

7. “Chou’s Electrocardiography in Clinical Practice – Adult and Pediatric”, Borys Surawicz, Timothy K. Knilans, Sixth Edition, 2008, ISBN 9781416037743

8. “Goldberger’s Clinical Electrocardiography – A Simplified Approach”, Ary L. Goldberger, Zachary D. Goldberger and Alexei Shvilkin, 2017, ISBN 9780323401692

9. “Kliniska arbetsprov – metoder för diagnos och prognos”; Lennart Jorfeldt, Olle Palm, 2013, ISBN 9789144083834

10. ”2024 ESC Guidelines for the management of chronic coronary syndromes”; Christiaan Vrints, Felicita Andreotti, et al; European Heart Journal, Volume 46, Issue 12, 22 April 2025

11. ”Klinisk fysiologi – med nuklearmedicin och klinisk neurofysiologi”; Björn Jonson, Per Wollmer, 2011, ISBN 9789147099313

12. ”Klinisk EKG-diagnostik 2.0”; Sverker Jern, 2012, ISBN 9789163395857

Ytterligare relevanta referenser presenteras av varje enskild föreläsare under kursens gång.

Jämställdhet och likabehandling

Patientfall representerar alla kön och föreläsarna är jämt fördelade mellan män och kvinnor.

5. Metodik

Pedagogisk metod

Kursen inleds med en genomgång av EKG:ets uppbyggnad och därefter gås igenom de viktigaste diagnostiska kriterierna för bl a ischemisk hjärtsjukdom, vänsterkammarhypertrofi och de vanligaste arytmierna. Dag två fördjupar vi oss ytterligare i arytmidiagnostik främst med avseende på smala- och breda QRS-takykardier. Kursens sista dagar ägnas till stor del åt att resonera om långtidsregistering av EKG. Vilka alternativ finns, hur ska man tänka vid tolkning av en Holter-undersökning och bäst formulera svaret? Hur handlägger man därefter patienten utifrån svaret på Holterundersökningen?

Föreläsningar kombineras med eget arbete under handledning, företrädesvis i grupp, då deltagarna själva får träna på tolkning av olika EKG-fall. Gruppövningarna följs upp med diskussion i storgrupp.

Examination sker kontinuerligt under kursen genom aktivt deltagande i grupparbeten och falldiskussioner.

Menti används i falldiskussioner i vissa föreläsningar.

Kursmaterial

Dokumentation i digitalt format tillhandahålls via Studium och består av åhörarkopior, bildmaterial och fallbeskrivningar.

Förberedelser

Nej

Kunskapskontroll

Löpande under kursens gång i form av redovisningar av tolkningsresultat av EKG-fall samt förslag på fortsatt patienthandläggning utgående från symtom som t ex arytmikänsla, bröstsmärta, blåsljud m.m.

Tolkningarna sker i mindre grupper och redovisningen sker i diskussionsforum inför hela kursen under ledning av ansvarig lärare.

EKG-avsnitten avslutas med ett pass individuell tolkningsträning som redovisas med individuella mentimetersvar på utvalda frågor.

Kompetensstöd efter avslutad kurs

Nej

Kompetensöverföring

Det digitala materialet finns tillgängligt två veckor efter avslutad kurs och kan användas av deltagarna t.ex. i samband med diskussion med kollegor.

6. Utvärdering

Lipus utvärdering

Lipus mall för kursutvärdering används.

Vår egen digitala utvärdering sker dagligen under kursveckan.

Återkoppling sker genom uppföljning med kursledare och föreläsare.

Planering

Utvärdering från tidigare genomförd kurs ligger till grund för de justeringar som gjorts.

Tidigare Lipus-certifiering

Lipus-nr 20170159
Lipus-nr 20180131
Lipus-nr 20190099 (Inställd pga Coronapandemin)
Lipus-nr 20200057
Lipus-nr 20210019
Lipus-nr 20220028
Lipus-nr 20230012
Lipus-nr 20240013

Lipus- nr 20250093

7. Praktisk information

Kurstillfällen

Startdatum: 19 april 2027
Slutdatum: 23 april 2027
Sista anmälningsdatum: 12 april 2027
Kursplats: Uppsala.

Kursortens län

Uppsala län

Antal deltagare

ca 40

Språk

Svenska

Avgift

14 000 kr exkl. moms, inkl. lunch och fika och ev. material.

Kringkostnader

Resor och boende betalas av deltagaren.

Anmälningsförfarande och krav för deltagande

Anmälan sker via länk på hemsidan. Vid anmälan får du bekräftelse på att du är antagen. Om kursen är full får du meddelande om att du hamnat på reservplats.

Arbetsgivarens godkännande krävs för att gå kursen.

Länk till webbsida för anmälan

https://www.uu.se/utbildning/for-yrkesverksamma/uppdragsutbildning/medicin-och-sjukvard/ekg-tolkning-inklusive-arytmidiagnostik

Antagningsförfarande och bekräftelse

Deltagarna antas i kronologisk ordning. Antagningsbekräftelse skickas via automatsvar i samband med anmälan. Om kursen är fulltecknad meddelas detta och man placeras på reservlista.

Arbetsgivarens godkännande krävs för att gå kursen.

Kontaktuppgifter

Projektkoordinator Pernilla Riben, pernilla.riben@uu.se, 018-471 18 49

Projektledare Kerstin Strandberg Wilbrand, kerstin.strandberg.wilbrand@uu.se, 018-471 18 50

Kursintyg

Socialstyrelsens intyg för meritvärdering under ST erhålls efter genomförd kurs, 100% aktiv närvaro och genomförd kunskapskontroll.

AT-läkare får universitetets intyg för genomförd kurs.

Övriga målgrupper får universitetets intyg för genomförd kurs.

8. Kursansvariga

Kursarrangör

Avdelningen för Uppdragsutbildning, Uppsala Universitet

Initiativtagare

Kursledare Margareta Genberg- Andrén, Med dr, Överläkare, Klinisk fysiologi, Uppsala Universitet.

Projektledare Kerstin Strandberg Wilbrand, Avdelningen för Uppdragsutbildning, Uppsala Universitet

Ansvarig för innehåll

Margareta Genberg- Andrén, Med dr, Överläkare, Klinisk fysiologi. Uppsala Universitet.

Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig

Margareta Genberg- Andrén, Med dr, Överläkare, Klinisk fysiologi.

Övriga samarbetspartners

Finns inga övriga samarbetspartners.

Målgruppsrepresentant

Kontinuerlig dialog med målgruppsrepresentanter har gjorts under kursens utvecklingsfas.

9. Finansiering

Vem/vilka finansierar?

Kursen finansieras via deltagaravgifter.

Kringarrangemang

Det finns inga kringarrangemang.

Sponsorers närvaro

Det finns ingen sponsornärvaro.

Jävsförhållande

Det finns inga jävsförhållanden.