ST-läkarkurs i klinisk informatik

1. Målgrupp

Nivå

ST-läkare

Specialitet

Alla specialiteter

Ytterligare information

ST-läkare inom alla specialiteter har behov av utbildning avseende hur vårdens verksamhet och kvalitetsarbete kan utvecklas med digital teknik – klinisk informatik. Det är först i samband med den nya 6-åriga läkarutbildningen som vi fått ett lärandemål som rör digitaliseringen (”visa förmåga att använda digitala verktyg inom såväl hälso- och sjukvården som forsknings- och utvecklingsarbete”). Ämnet är i Sverige dock i sin linda, varför dagens ST-läkare inte har fått utbildning i klinisk informatik på grundutbildningen. Kursen passar tidsmässigt närsomhelst under ST-utbildningen och den kräver inga särskilda förkunskaper.

2. Behovsbeskrivning

Den digitala transformationen inom hälso- och sjukvården pågår för fullt, men andelen läkare som deltar aktivt i denna verksamhetsutveckling och etablerandet av nya arbetssätt är låg. Detta är anmärkningsvärt då digitala verktyg och arbetssätt i hög grad förändrar läkarnas framtida arbetsmiljö och arbetssituation. Genom verksamhetsutveckling med digitala verktyg för nya arbetssätt kan hälso- och sjukvården möta den demografiska utmaningen där färre kommer behöva vårda fler samt också arbeta mer individanpassat (precisionsmedicin) och proaktivt (precisionshälsa). Dagens läkare behöver förstå och kunna möta både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen, men då krävs grundläggande förståelse för klinisk informatik, vilket innefattar alla former av digitala arbetssätt, tjänster och verktyg, inklusive AI [Adler-Milstein et al 2024, Blease et al 2024, Wachter & Brynjolfsson 2024, Westman 2023]. Detta ämnesområde har i olika sammanhang kallats till exempel e-hälsa, medicinsk informatik, hälsoinformatik, digital medicin eller digital hälsa, men vi vill med benämningen klinisk informatik betona den kliniska tillämpningen av informatik.

Delphistudier som utgår från expertis inom området klinisk informatik har påvisat ett antal områden som utgör områdets baskunskap [Bichel-Findlay et al 2023, Car et al 2025].

Det finns idag ett par magister/masterprogram i Sverige med inriktning e-hälsa och hälsoinformatik (Kalmar och Stockholm), men det är väldigt få läkare som väljer att gå ett helt program. Vissa av kurserna på programmen ges som fristående kurser, men de är ofta mer akademiskt inriktade, som förberedelse för forskarstudier, snarare än kliniskt inriktade.

För två år sedan startade Svenska Läkaresällskapet, eHälsoinstitutet, Karolinska sjukhuset/Region Stockholm och Region Kalmar län därför en kurs i klinisk informatik för ST-läkare. Utvärdering av de första två omgångarna av kursen visar att kursen är uppskattad, men man önskar mer praktisk – hands-on – kunskap. Föreliggande förslag till ny, förbättrad kurs möter denna återkoppling och de där framförda önskemålen.

3. Kursens mål - förväntat resultat

Övergripande mål

Kursens övergripande mål är att ge basal förståelse för tillämpning av och möjligheter och utmaningar med digital teknik inom hälso- och sjukvårdens verksamhet och utvecklingsarbete.

Resultat för deltagaren

Ha kännedom om

Deltagarna ska efter genomgången kurs

• kunna ge adekvata exempel på digitala tjänster och verktyg (inklusive artificiell intelligens) inom hälso- och sjukvården

Ha kunskap om

Deltagarna ska efter genomgången kurs

• kunna förklara grundläggande hälsoinformatiska begrepp
• kunna identifiera möjligheter, begränsningar och utmaningar med digitala tjänster och verktyg (inklusive artificiell intelligens) inom hälso- och sjukvården

Resultat för patient och samhället

Den digitala transformationen medför nya sätt för patienten att möta vården och kan öka både tillgänglighet och jämlik tillgång till vården över hela landet. Det finns dock risker som måste medvetandegöras, för att inte i stället bidra till ojämlikhet och patientsäkerhetsrisker.

Vidare är automatisering av olika administrativa processer inom vården idag ett stort utvecklingsområde, som rätt genomfört kan spara både tid och pengar, och frigöra mer tid för patientnära uppgifter.

Kanske är dock den viktigaste delen av den digitala transformationen inom vården den utveckling som förväntas ske inom precisionsmedicin. Genom förbättrad hantering av hälsodata kan vårdpersonal i framtiden fatta bättre och snabbare beslut om en patients fortsatta vård, vården kommer att kunna bli mer skräddarsydd för varje enskild patient. Vi förväntar att detta kan ge bättre effektivitet och kvalitet och ökad involvering av patienter i sin egen vård.

För att kunna bidra till och påskynda ovanstående utveckling på bästa sätt behöver läkare den kunskap som denna kurs ger.

Delmål för ST angivna av kursgivare

2021 Delmål STa1 (Hälso- och sjukvårdens förutsättningar)

– uppvisa kunskap om hur förändringar av medicinska, tekniska eller organisatoriska förutsättningar kan få betydelse för var, när och hur hälso- och sjukvård kan bedrivas.

2015 Delmål a4 (Systematiskt kvalitets-och patientsäkerhetsarbete)

– kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet.

4. Program

Schema

ST-kursen har två delar, varav den den första är obligatorisk och andra är valfri, men det är alltså en och samma kurs.

Den första delen har fyra träffar per år med rullande schema. Detta innebär att man kan hoppa på kursen när man vill och delta i träffarna i vilken ordning man vill, men man måste ha deltagit vid alla fyra träffarna för att få kursintyg. Träffarna, som tar en eftermiddag vardera, sker digitalt via länk.

Därutöver erbjuds i den andra delen två fördjupningsträffar för de särskilt intresserade, vardera en gång om året. Fördjupningsträffarna hålls på plats i Stockholm och i Kalmar (en tvådagarsträff om året på vardera plats).

Obligatoriska träffar:

·       Träff 1 tar upp grundläggande hälsoinformatik, semantisk interoperabilitet, informationsstrukturer.

·       Träff 2 tar upp artificiell intelligens.

·       Träff 3 tar upp hälsodata och digitala kliniska beslutsstöd.

·       Träff 4 tar upp plats- och tidsoberoende hälso- och sjukvård med stöd av digitala verktyg – telemedicin

Samtliga obligatoriska träffar innehåller föreläsning och övningsmoment. Vid samtliga träffar ser vi på ämnet ur flera olika perspektiv, inklusive etik och juridik, och tar upp både nytta och risker, inklusive säkerhetsaspekter. Vi tar både upp grunderna inom varje ämne och den senaste utvecklingen inom ämnet, varför innehållet kommer att uppdateras inför varje omgång.

Valfria träffar:

·       Fördjupningsträff 1 ger fördjupning inom vårdinformationssystem och framtidens journalföring. Träffen äger rum på Nya Karolinska sjukhuset i Solna, Stockholm.

·       Fördjupningsträff 2 ger fördjupning inom digitala verktyg för vård och omsorg. Träffen äger rum på Länssjukhuset i Kalmar samt på Linnéuniversitetet.

Föreläsare:

Huvudsakligen kommer föreläsarna att vara informatiskt kunniga läkare men även föreläsare från andra relevanta professioner och ämnesområden kommer att delta. Föreläsarna hämtas utifrån tillgänglighet från SFMI, Svenska Läkaresällskapets kommitté för e-hälsa, de nationella informatiker- och CMIO-nätverken, Region Stockholm, Region Kalmar län och eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Kursdatum och program

Träff 1 onsdagen 24 september 2025, kl 13-17 online
Huvudansvarig för undervisning om grundläggande hälsoinformatik: Patrik Georgii-Hemming, CMIO, Karolinska universitetssjukhuset.
Gästföreläsare: informatiker från Region Stockholm samt Göran Petersson, ordf Svenska Läkaresällskapets kommitté för e-hälsa och professor emeritus i hälsoinformatik, Linnéuniversitetet och Magnus Persson, utvecklingsdirektör, Region Kalmar län.

13.00-13.45 Inledning (Evalill Nilsson, Patrik Georgii-Hemming, Magnus Persson, Göran Petersson), presentationsrunda, Varför klinisk informatik? Göran Petersson
13.45-15.00 Hälsoinformatik – för att spara tid och fatta bättre beslut (Patrik Georgii-Hemming)
15.00-15.20 paus
15.20-15.50 Hälsoinformatik i kliniken – exempel från praktiken (informatiker)
15.50-16.50 Övning hälsoinformatik (informatiker)
16.50-17.00 Avslutning, info om kommande tillfällen

Träff 2 onsdagen 29 oktober 2025, kl 13-17 online
Huvudansvarig för undervisning om artificiell intelligens: Evalill Nilsson, docent i hälsoinformatik, Linnéuniversitetet, Kalmar.
Gästföreläsare: Johanna Velander, doktorand, Linnéuniversitetet, Kalmar.

13.00-13.20 Inledning, presentationsrunda (Evalill Nilsson)
13.20-14.40 Vad är AI? Historik, möjligheter och utmaningar med AI inom vården (Evalill Nilsson)
14.40-15.00 paus
15.00-16.50 AI-övningar på egna datorn eller mobiltelefonen (Johanna Velander)
16.50-17.00 Avslutning, info om kommande tillfällen (Evalill Nilsson)

Träff 3 onsdagen 19 november 2025, kl 13-17 online
Huvudansvarig för undervisning om hälsodata: Tora Hammar, docent i hälsoinformatik, Linnéuniversitetet, Kalmar.
Gästföreläsare: Olle Björneld, teknologie doktor i datavetenskap, Region Kalmar län.

13.00-13.20 Inledning, presentationsrunda (Evalill Nilsson)
13.20-15.00 Vårdens nya guld – vad är hälsodata och hur kan den användas för att stödja beslut? (Tora Hammar, Olle Björneld)
15.00-15.20 paus
15.20-16.50 Övning hälsodata (Tora Hammar, Olle Björneld)
16.50-17.00 Avslutning, info om kommande tillfällen (Evalill Nilsson)

Träff 4 onsdagen 10 december, 2025 kl 13-17 online
Huvudansvarig för undervisning om telemedicin: Evalill Nilsson, docent i hälsoinformatik, Linnéuniversitetet, Kalmar.
Gästföreläsare: Ulf Österstad, allmänläkare, Bra liv nära, Region Jönköpings län; Nam-Young Pak, allmänläkare, Färjestadens hälsocentral, Region Kalmar län; Annkristin Svensbergh, sjukhuschef, Region Kalmar län.

13.00-13.20 Inledning, presentationsrunda (Evalill Nilsson)
13.20-13.40 Telemedicin: igår, idag och imorgon (Evalill Nilsson
13.40-14.10 Sjukhuset växer utanför väggarna (Annkristin Svensbergh)
14.10-14.30 paus
14.30-16.50 Samtal och diskussion runt telemedicin i primärvården i praktiken (Ulf Österstad, Nam-Young Pak)
16.50-17.00 Avslutning, info om kommande tillfällen (Evalill Nilsson)

Evalill Nilsson och Patrik Georgi-Hemming kommer även att vara huvudansvariga för del 2 med fördjupningsmomenten, som ges för första gången 2026. Här finns enbart en grovplanering än så länge och namnen kan komma att bytas ut.

Fördjupning 1 Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm jan-feb 2026

Kl 11-17 Integrera informatik i det kliniska vardagsarbetet (Patrik Georgii-Hemming)
Kl 17-20 kvällsaktivitet
Kl 9-14 Generativ AI i det kliniska vardagsarbetet (Patrik Georgii-Hemming)

Fördjupning 2 Länssjukhuset i Kalmar (dag 1) och eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet (dag 2), Kalmar 25-26 mars 2026

Kl 11-17 Telemedicin, egenmonitorering och hemsjukhus (bland annat Annkristin Svensbergh, Magnus Persson, Dan Johannesson, Magnus Lagerlund, personal från Barnkliniken)
Kl 17-20 kvällsaktivitet
Kl 9-14 eHälsoinstitutet och vikten av utvärdering av e-hälsa (Göran Petersson) samt studiebesök i eHealth Arenas showroom för digital vård och välfärdsteknik (Evalill Nilsson, Maria Eifrem)

Referenser

Adler-Milstein et al. (2024). The Limits of Clinician Vigilance as an AI Safety Bulwark. JAMA, 331(14):1173-1174.

Bichel-Findlay et al. (2023). Recommendations of the International Medical Informatics Association (IMIA) on Education in Biomedical and Health Informatics: Second Revision. IJMI, 170: 104908

Blease et al. (2024). Generative artificial intelligence in primary care: an online survey of UK general practitioners. BMJ Health Care Inform, 31:e101102.

Car et al. (2025). The Digital Health Competencies in Medical Education Framework: An International Consensus Statement Based on a Delphi Study. JAMA Netw Open, 8(1):e2453131.

Petersson, G., Rydmark, M., & Thurin, A. (2021). Medicinsk informatik. Liber.

Wachter & Brynjolfsson (2024). Will Generative Artificial Intelligence Deliver on Its Promise in Health Care? JAMA, 331(1):65-69.

Westman (2023). Läkemedelsverket. Vägledning rörande användning av artificiell intelligens i svensk sjukvård. Läkemedelsverket 2023-09-12. Dnr: 4.2.1-2023-077449. https://www.lakemedelsverket.se/4a5f16/globalassets/dokument/medicinteknik/artificiell-intelligens-ai/vagledning-anvandning-av-artificiell-intelligens-i-svensk-sjukvard.pdf

Jämställdhet och likabehandling

Digitala verktyg har rätt använda stor potential för att kunna tillgodose bredden av olika patienter, men det behövs en medvetenhet om vad som passar bäst när och var och för vem. Kursen tar upp dessa aspekter.

5. Metodik

Pedagogisk metod

Varje kurstillfälle innehåller föreläsningar av föreläsare med egen erfarenhet inom området. Vid varje föreläsning finns goda möjligheter till att ställa frågor och diskutera, gärna med referens till egna erfarenheter och problem. Föreläsningarna utgår väsentligen från vanliga kliniska vardagsproblem/situationer. Föreläsningarna kan vara både i realtid och förinspelade, men diskussionerna äger rum i realtid.

Vid varje kurstillfälle avsätts också en del av tiden till praktisk övning, enskilt eller i grupp.

De frivilliga fördjupningsträffarna upå plats utformas som studiebesök med omväxlande föreläsning, demonstration och möjlighet till egen övning.

Kursmaterial

Det kursmaterial som deltagarna får med sig från kursen innefattar åhörarkopior från föreläsningar, övningsuppgiftsmaterialet, checklistor samt lästips och referenser för vidare kunskapsinhämtning på egen hand, till exempel boken Medicinsk Informatik (redaktörer Petersson et al, Liber, senaste upplagan) som ger en svensk kontext.

Förberedelser

Förberedelsen är frivillig. För de som vill förbereda sig extra finns en läsuppgift med efterföljande kontrollfrågor (med facit).

Kunskapskontroll

Direkt efter varje kursmodul ges deltagarna ett kunskapsquiz, som kan repeteras valfritt antal gånger.

Kompetensstöd efter avslutad kurs

Deltagarna informeras om Svensk Förening för Medicinsk Informatik (SFMI) och dess aktiviteter speciellt den årliga eHälsodagen som fungerar som fortbildning vid Svenska Läkaresällskapet, årlig studieresa, Vitaliskonferensen, Dagar om Lagar och deltagande i arbetsgrupper inom EFMI, den europeiska organisation som SFMI tillhör.

Kompetensöverföring

Nej

6. Utvärdering

Lipus utvärdering

Utvärderingen skickas till deltagarnas email, som de angav när de anmälde sig. En sammanfattning av utvärderingen skickas ut till samtliga deltagare och föreläsare. I sammanfattningen ingår en kort beskrivning av hur resultatet av utvärderingen används för att planera nästa omgång.

Planering

Vid den tidigare kursen har enbart muntlig utvärdering genomförts, som ej finns sammanställd skriftligt. Utvärderingen visar på ett stort behov av kunskap om klinisk informatik och en önskan om flera kortare tillfällen på distans och mer praktisk övning, men vissa önskar även möjlighet till längre kontakt med kursens lärare på plats. Vid kursens utformning har vi tagit fasta på denna återkoppling.

Tidigare Lipus-certifiering

Nej

7. Praktisk information

Kurstillfällen

Startdatum: 24 september 2025
Slutdatum: 26 mars 2026
Sista anmälningsdatum: 23 september 2025
Kursplats: 4 st inledande digitala träffar, 2 fördjupningsträffar i Stockholm resp Kalmar

Kursortens län

Hela Sverige

Antal deltagare

20 deltagare i baskursen, 10 deltagare i fördjupningskursen

Språk

svenska, men engelska inslag kan förekomma

Avgift

Max 1200kr + moms för kursens obligatoriska del

Max 1500kr + moms per tvådagarstillfälle för fördjupningsträffarna

I priset ingår kursmaterial (presentationer och övningsuppgifter) samt lokal och för- och eftermiddagsfika vid fördjupningsträffarna.

Kringkostnader

Den obligatoriska delen är helt online och förväntas därför inte betyda några kringkostnader för deltagarna.

Vid den valfria fördjupningsdelen betalas lunch och middag av deltagaren själv, likaså resa och uppehälle.

Anmälningsförfarande och krav för deltagande

Anmälan kommer att ske via Linnéuniversitetets anmälningssystem Axaco, vilket kostar cirka 60kr per deltagare. Länk dit ges via SFMIs och SLSs webbplatser, liksom via medlemsutskick från SLS.

Antagningsförfarande och bekräftelse

Antagning enligt principen först till kvarn.

Bindande anmälan och väntelista tillämpas.

Bekräftelse skickas via Axaco-systemet direkt efter anmälan.

Andra än ST-läkare kan delta i mån av plats, men ST-läkare prioriteras alltid.

Kontaktperson

Evalill Nilsson, 0730-377913, evalill.nilsson@lnu.se

Kursintyg

Kursintyg utfärdas enligt Svenska Läkaresällskapets mall med tillägg av en specifikation av kursens innehåll enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

8. Kursansvariga

Initiativtagare

Svensk förening för medicinsk informatik (SFMI) & Svenska Läkaresällskapet

Professor emeritus Göran Petersson, specialistläkare och docent Evalill Nilsson, läkarexamen, eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet

CMIO Patrik Georgii-Hemming, specialistläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Utvecklingsdirektör Magnus Persson, specialistläkare, Region Kalmar län

Chefläkare Susanne Bergenbrant Glas, Regional vård- och läkemedelsprocess, Region Stockholm, vice ordförande SFMI

Ansvarig för innehåll

Professor emeritus Göran Petersson och docent Evalill Nilsson, eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet

CMIO Patrik Georgii-Hemming, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Utvecklingsdirektör Magnus Persson, Region Kalmar län

Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig

Evalill Nilsson, läkarexamen, universitetslektor och docent i hälsoinformatik, verksamhetsledare för eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet Kalmar.

Evalill Nilsson har mångårig erfarenhet av att undervisa inom e-hälsa på Läkarprogrammet, andra vårdprofessionsprogram och vid masterprogrammet i medicinsk vetenskap vid Linköpings universitet samt vid masterprogrammet i e-hälsa och sjuksköterskeprogrammen vid Linnéuniversitetet.

Evalill Nilsson är vetenskaplig koordinator för Samverkan e-hälsa, ett 10-årigt mångmiljonprojekt i samverkan mellan Linnéuniversitetet och Region Kalmar län.

Evalill Nilsson är medlem i och har varit ordförande för SFMI.

Evalill Nilsson har också haft olika nationella uppdrag, såsom i Socialstyrelsens råd för e-hälsa och SKR:s expertgrupp för nationella kvalitetsregister.

Kursadministration

Evalill Nilsson, läkarexamen, lektor och docent i hälsoinformatik, verksamhetsledare för eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet Kalmar.

Övriga samarbetspartners

Nej

Målgruppsrepresentant

Återkoppling från ST-läkarna som gått den tidigare kursen har varit vägledande för utvecklingen av denna nya kurs.

9. Finansiering

Vem/vilka finansierar?

Region Kalmar län och Linnéuniversitetet betalar kursuppbyggnad.

SFMI betalar LIPUS-certifieringen.

SLS betalar kursintygsförfarandet.

Deltagaravgifter betalar lön till föreläsare och kursansvariga.

Kringarrangemang

Inga kringarrangemang

Sponsorers närvaro

Inga sponsorer

Jävsförhållande

Inga jävsförhållanden