ST-läkarkurs i klinisk informatik och artificiell intelligens

1. Målgrupp

Nivå

ST-läkare

Specialitet

Alla specialiteter

Ytterligare information

ST-läkare inom alla specialiteter har behov av utbildning avseende hur vårdens verksamhet och kvalitetsarbete kan utvecklas med digital teknik – klinisk informatik. Det är först i samband med den nya 6-åriga läkarutbildningen som vi fått ett lärandemål som rör digitaliseringen (”visa förmåga att använda digitala verktyg inom såväl hälso- och sjukvården som forsknings- och utvecklingsarbete”). Ämnet är i Sverige dock i sin linda, varför dagens ST-läkare inte har fått utbildning i klinisk informatik på grundutbildningen. Kursen passar tidsmässigt närsomhelst under ST-utbildningen och den kräver inga särskilda förkunskaper.

2. Behovsbeskrivning

Den digitala transformationen inom hälso- och sjukvården pågår för fullt, men andelen läkare som deltar aktivt i denna verksamhetsutveckling och etablerandet av nya arbetssätt är låg. Detta är anmärkningsvärt då digitala verktyg och arbetssätt i hög grad förändrar läkarnas framtida arbetsmiljö och arbetssituation. Genom verksamhetsutveckling med digitala verktyg för nya arbetssätt kan hälso- och sjukvården möta den demografiska utmaningen där färre kommer behöva vårda fler samt också arbeta mer individanpassat (precisionsmedicin) och proaktivt (precisionshälsa). Dagens läkare behöver förstå och kunna möta både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen, men då krävs grundläggande förståelse för klinisk informatik, vilket innefattar alla former av digitala arbetssätt, tjänster och verktyg, inklusive AI [Adler-Milstein et al 2024, Blease et al 2024, Wachter & Brynjolfsson 2024, Westman 2023] och eHälsa. Detta ämnesområde har i olika sammanhang kallats till exempel e-hälsa, medicinsk informatik, hälsoinformatik, digital medicin eller digital hälsa, men vi vill med benämningen klinisk informatik betona den kliniska tillämpningen av informatik.

Delphistudier som utgår från expertis inom området klinisk informatik har påvisat ett antal områden som utgör områdets baskunskap [Bichel-Findlay et al 2023, Car et al 2025].

Det finns idag ett par magister/masterprogram i Sverige med inriktning e-hälsa och hälsoinformatik (Kalmar och Stockholm), men det är väldigt få läkare som väljer att gå ett helt program. Vissa av kurserna på programmen ges som fristående kurser, men de är ofta mer akademiskt inriktade, som förberedelse för forskarstudier, snarare än kliniskt inriktade.

För några år sedan startade Svenska Läkaresällskapet, eHälsoinstitutet, Karolinska sjukhuset/Region Stockholm och Region Kalmar län därför en kurs i klinisk informatik för ST-läkare. Utvärdering av de hittillsvarande omgångarna av kursen visar att kursen är uppskattad men man önskar mer praktisk - hands-on - kunskap. Föreliggande förslag till ny, förbättrad kurs möter denna återkoppling och de där framförda önskemålen.

3. Kursens mål - förväntat resultat

Övergripande mål

Kursens övergripande mål är att ge basal förståelse för tillämpning av digital teknik med dess möjligheter och utmaningar inom hälso- och sjukvårdens verksamhet och utvecklingsarbete.

Resultat för deltagaren

Kunskap och förståelse

• redogöra för grundläggande begrepp inom hälsoinformatik och hälsodata,
• ge exempel på digitala tjänster och verktyg, inklusive artificiell intelligens, inom hälso- och sjukvården,
• förklara möjligheter, begränsningar och utmaningar med digitala tjänster och verktyg, inklusive artificiell intelligens, inom hälso- och sjukvården.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• identifiera och reflektera över möjligheter och utmaningar med användningen av digitala tjänster, hälsodata och artificiell intelligens i klinisk verksamhet.

 

Resultat för patient och samhället

Den digitala transformationen medför nya sätt för patienten att möta vården och kan öka både tillgänglighet och jämlik tillgång till vården över hela landet. Det finns dock risker som måste medvetandegöras, för att inte i stället bidra till ojämlikhet och patientsäkerhetsrisker.

Vidare är automatisering av olika administrativa processer inom vården idag ett stort utvecklingsområde, som rätt genomfört kan spara både tid och pengar, och frigöra mer tid för patientnära uppgifter.

Kanske är dock den viktigaste delen av den digitala transformationen inom vården den utveckling som förväntas ske inom precisionsmedicin. Genom förbättrad hantering av hälsodata kan vårdpersonal i framtiden fatta bättre och snabbare beslut om en patients fortsatta vård, vården kommer att kunna bli mer skräddarsydd för varje enskild patient. Förväntningen är att detta kan ge bättre effektivitet och kvalitet och ökad involvering av patienter i sin egen vård.

För att kunna bidra till och påskynda ovanstående utveckling på bästa sätt behöver läkare den kunskap som denna kurs ger.

Delmål för ST angivna av kursgivare

2021 Delmål STa1 (Hälso- och sjukvårdens förutsättningar)

- uppvisa kunskap om hur förändringar av medicinska, tekniska eller organisatoriska förutsättningar kan få betydelse för var, när och hur hälso- och sjukvård kan bedrivas.

2015 Delmål a4 (Systematiskt kvalitets-och patientsäkerhetsarbete)

- kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet.

4. Program

Schema

ST-kursen har fyra träffar, som tar en eftermiddag vardera, och sker digitalt via länk.

·       Träff 1 tar upp grundläggande hälsoinformatik, semantisk interoperabilitet, informationsstrukturer.

·       Träff 2 tar upp artificiell intelligens (AI) i hälso- och sjukvården.

·       Träff 3 tar upp hälsodata och digitala kliniska beslutsstöd.

·       Träff 4 tar upp distansvård (tids- och platsoberoende vård) och digital medicin i praktiken.

Samtliga obligatoriska träffar innehåller föreläsning och diskussioner. Vid träffarna ser vi på ämnet ur flera olika perspektiv, inklusive etik och juridik, och tar upp både nytta och risker, inklusive säkerhetsaspekter. Vi tar både upp grunderna inom varje ämne och den senaste utvecklingen inom ämnet, varför innehållet kommer att uppdateras inför varje omgång.

Föreläsare:

Huvudsakligen kommer föreläsarna att vara informatiskt kunniga läkare men även föreläsare från andra relevanta professioner och ämnesområden kommer att delta. Föreläsarna hämtas utifrån tillgänglighet från SFMI, Svenska Läkaresällskapets kommitté för e-hälsa, de nationella informatiker- och CMIO-nätverken, Region Stockholm, Region Kalmar län och eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Kursdatum och program

Träff 1: onsdagen 20 januari 2027, kl 13-17 online
Huvudansvarig för undervisning om grundläggande hälsoinformatik: Patrik Georgii-Hemming, CMIO, Karolinska universitetssjukhuset.
Gästföreläsare: informatiker från Region Stockholm samt Göran Petersson, ordf Svenska Läkaresällskapets kommitté för e-hälsa och professor emeritus i hälsoinformatik, Linnéuniversitetet och Magnus Persson, utvecklingsdirektör, Region Kalmar län.

13:00-13:15 Inledning (Fotios Papadopoulos, Patrik Georgii-Hemming, Magnus Persson, Göran Petersson)
13:15-13:45 Varför klinisk informatik? (Göran Petersson)
13:45-14:00 Paus
14:00-15:00 Hälsoinformatik – för att spara tid och fatta bättre beslut (Patrik Georgii-Hemming)
15:00-15:15 Paus
15:15-15:45 Hälsoinformatik i kliniken – exempel från praktiken (informatiker)
15:45–16:00 Paus
16:00-16.50 Övning hälsoinformatik (informatiker)
16:50-17:00 Avslutning & info om kommande tillfällen (Fotios Papadopoulos)

Träff 2: onsdagen 17 februari 2027, kl 13-17 online
Huvudansvarig för undervisning om artificiell intelligens: Evalill Nilsson, docent i hälsoinformatik, Linnéuniversitetet, Kalmar.
Gästföreläsare: Martin Alexandersson, Suzanne Johansson, Region Kalmar

13:00-13:10 Inledning (Evalill Nilsson)
13:10-13:45 Vad är AI (inkl LLM)? Historik, möjligheter och utmaningar med AI inom vården (Evalill Nilsson)
13:45-14:00 Paus
14:00-14:45 Vad är AI (inkl. LLM)? Historik, möjligheter och utmaningar inom vården (forts)
14:45-15:00 Paus
15:00-15:45 AI-promptövningar på egna dator (Martin Alexandersson)
15:45-16:00 Paus
16:00-16:50 Hur AI kan användas som stöd för patologen (Suzanne Johansson)
16:50-17:00 Avslutning, info om kommande tillfällen (Evalill Nilsson/Fotios Papadopoulos)

Träff 3: onsdagen 17 mars 2027, kl 13-17 online
Huvudansvarig för undervisning om hälsodata: Tora Hammar, docent i hälsoinformatik, Linnéuniversitetet, Kalmar.
Gästföreläsare: Olle Björneld, teknologie doktor i datavetenskap, Region Kalmar län.

13:00-13:10 Inledning (Fotios Papadopoulos)
13:10–14:00 Vårdens nya guld – vad är hälsodata och hur kan den användas för att stödja beslut? (Tora Hammar, Olle Björneld)
14:00-14:15 Paus
14:15-15:00 Vårdens nya guld – vad är hälsodata och hur kan den användas för att stödja beslut? (forts)
15.00–15.15 Paus
15:15–16:50 Övning hälsodata  (Tora Hammar, Olle Björneld)
16:50-17:00 Avslutning, info om kommande tillfällen (Fotios Papadopoulos)

Träff 4: onsdagen 14 april 2027, kl 13-17 online
Huvudansvarig för undervisning om distansvård och digital medicin i praktiken: Nam-Young Pak, allmänläkare, Färjestadens hälsocentral
13.00-13.10 Inledning (Fotios Papadopoulos)
13.10-13:45 Digitalt showroom eHealth Arena (Maria Eifrem)
13:45-14:00 Paus
14:00-14:25 Sjukhuset växer utanför väggarna (Annkristin Svensbergh)
14:25-14:45 Digital fenotypning och wearables (Fotios Papadopoulos)
14:45-15:00 Paus
15:00–15:45 Digital medicin i primärvården i praktiken (Nam-Young Pak)
15:45-16:00 Paus
16:00-16:50 Digital medicin i primärvården i praktiken (Nam-Young Pak)
16.50-17.00 Avslutning (Fotios Papadopoulos)

 

Referenser

Adler-Milstein et al. (2024). The Limits of Clinician Vigilance as an AI Safety Bulwark. JAMA, 331(14):1173-1174.

Bichel-Findlay et al. (2023). Recommendations of the International Medical Informatics Association (IMIA) on Education in Biomedical and Health Informatics: Second Revision. IJMI, 170: 104908

Blease et al. (2024). Generative artificial intelligence in primary care: an online survey of UK general practitioners. BMJ Health Care Inform, 31:e101102.

Car et al. (2025). The Digital Health Competencies in Medical Education Framework: An International Consensus Statement Based on a Delphi Study. JAMA Netw Open, 8(1):e2453131.

Petersson, G., Rydmark, M., & Thurin, A. (2021). Medicinsk informatik. Liber.

Wachter & Brynjolfsson (2024). Will Generative Artificial Intelligence Deliver on Its Promise in Health Care? JAMA, 331(1):65-69.

Westman (2023). Läkemedelsverket. Vägledning rörande användning av artificiell intelligens i svensk sjukvård. Läkemedelsverket 2023-09-12. Dnr: 4.2.1-2023-077449. https://www.lakemedelsverket.se/4a5f16/globalassets/dokument/medicinteknik/artificiell-intelligens-ai/vagledning-anvandning-av-artificiell-intelligens-i-svensk-sjukvard.pdf

Jämställdhet och likabehandling

Digitala verktyg har rätt använda stor potential för att kunna tillgodose bredden av olika patienter, men det behövs en medvetenhet om vad som passar bäst när och var och för vem. Kursen tar upp dessa aspekter.

5. Metodik

Pedagogisk metod

Varje kurstillfälle innehåller föreläsningar av föreläsare med egen erfarenhet inom området. Vid varje föreläsning finns goda möjligheter till att ställa frågor och diskutera, gärna med referens till egna erfarenheter och problem. Föreläsningarna utgår väsentligen från vanliga kliniska vardagsproblem/situationer.

Kursmaterial

Det kursmaterial som deltagarna får med sig från kursen innefattar åhörarkopior från föreläsningar, övningsuppgiftsmaterial, checklistor samt lästips och referenser för vidare kunskapsinhämtning på egen hand, till exempel boken Medicinsk Informatik (redaktörer Petersson et al, Liber, senaste upplagan) som ger en svensk kontext.

Förberedelser

Förberedelsser i form av att ta del av relevant material (tex artikel eller inspelad föreläsning) inför varje kursträff. Tidsuppskattning max 1 timme per tillfälle.

Kunskapskontroll

Direkt efter varje kursmodul ges deltagarna ett kunskapsquiz, som kan repeteras valfritt antal gånger. 

Kompetensstöd efter avslutad kurs

Deltagarna informeras om Svensk Förening för Medicinsk Informatik (SFMI) och dess aktiviteter speciellt den årliga eHälsodagen som fungerar som fortbildning vid Svenska Läkaresällskapet, årlig studieresa, Vitaliskonferensen, Dagar om Lagar och deltagande i arbetsgrupper inom EFMI, den europeiska organisation som SFMI tillhör.

Kompetensöverföring

Nej

6. Utvärdering

Lipus utvärdering

Utvärderingen skickas till deltagarnas email, som de angav när de anmälde sig. En sammanfattning av utvärderingen skickas ut till samtliga deltagare och föreläsare. I sammanfattningen ingår en kort beskrivning av hur resultatet av utvärderingen används för att planera nästa omgång.

Planering

Tidigare utvärderingar visar att upplägget med fyra halvdagar upplevs som givande och lagom avpassat. Innehållet har vidareutvecklats så att den speglar mer ST-läkarnas verkliga arbetsmiljö med mer fokus på praktisk tillämpning samt vi har nu lagt till undervisning om LLM.

Tidigare erbjudanden om fördjupning på plats (onsite) inte fått några deltagare och det är därför ges kursen nu enbart digitalt.

Tidigare Lipus-certifiering

Lipus-nummer: 20250079

7. Praktisk information

Kurstillfällen

Startdatum: 20 januari 2027
Slutdatum: 14 april 2027
Sista anmälningsdatum: 7 januari 2027
Kursplats: Kursen ges helt digitalt

Kursortens län

Hela Sverige

Antal deltagare

Ingen övre gräns. Om det blir ett stort deltagarantal kan diskussioner behöva föras i break-out rooms istället för i huvudrummet på Zoom.

Språk

Svenska och skandinaviska, även engelska inslag kan förekomma.

Avgift

300kr + moms totalt för fyra träffar

ST-läkare från Region Kalmar län och Region Stockholms län avgiftsbefrias, då lärarna alla är hämtade från dessa regioner (eller deras samarbetsuniversitet) och avgiftsfriheten för ST-läkarna blir en del av deras betalning för sin lärarinsats.

I priset ingår kursmaterial (presentationer och övningsuppgifter).

Kringkostnader

Kursen är helt online och förväntas därför inte betyda några kringkostnader för deltagarna.

Anmälningsförfarande och krav för deltagande

Anmälan kommer att ske via Linnéuniversitetets anmälningssystem Axaco, vilket kostar cirka 50 kr per deltagare. Länk dit ges via SFMIs och SLSs webbplatser, liksom via medlemsutskick från SFMI respektive SLS.

Länk till webbsida för anmälan

https://axacoair.se/go?aQuCCw2H

Antagningsförfarande och bekräftelse

Anmälan är bindande anmälan men kan överföras till annan person.

Bekräftelse skickas via Axaco-systemet direkt efter anmälan.

Andra än ST-läkare kan delta om deltagarantalet inte är för stort, men ST-läkare prioriteras alltid.

Kontaktuppgifter

Fotios Papadopoulos, fotios.papadopoulos@lnu.se

Kursintyg

Kursintyg utfärdas enligt Svenska Läkaresällskapets mall med tillägg av en specifikation av kursens innehåll enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

8. Kursansvariga

Kursarrangör

eHälsoinstitutet, Institutionen för medicin- och optometri, Linnéuniversitetet

Initiativtagare

• Svensk förening för medicinsk informatik (SFMI) & Svenska Läkaresällskapet
• Professor emeritus Göran Petersson, specialistläkare, och professor Fotios Papadopoulos, specialistläkare, båda från eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet
• CMIO Patrik Georgii-Hemming, docent, specialistläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
• Utvecklingsdirektör Magnus Persson, specialistläkare, Region Kalmar län
• Chefläkare Susanne Bergenbrant Glas, Regional vård- och läkemedelsprocess, Region Stockholm, vice ordförande SFMI

Ansvarig för innehåll

• Fotios Papadopoulos, specialistläkare, professor och Göran Petersson, specialistläkare, professor emeritus – eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet
• Patrik Georgii-Hemming, CMIO – Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
• Nam-Young Pak, distriktsläkare, verksamhetschef, Mörbylånga hälsocentral – Region Kalmar län

Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig

Fotios Papadopoulos, specialistläkare i psykiatri, docent i psykiatri, professor i hälsoinformatik, verksam vid eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet Kalmar. Mångårig erfarenhet av undervisning på läkarprogram, vårdprofessionsprogram och på forskarnivå (Uppsala universitet och Linnéuniversitetet).

Övriga samarbetspartners

Nej

Målgruppsrepresentant

Återkoppling från ST-läkarna som gått den tidigare kursen har varit vägledande för den fortsatta utvecklingen av kursen.

9. Finansiering

Vem/vilka finansierar?

Region Kalmar län och Linnéuniversitetet betalar kursuppbyggnad och del av lön till föreläsare och kursansvariga.

SFMI betalar LIPUS-certifieringen.

SLS/SFMI betalar kursintygsförfarandet.

Deltagaravgifter betalar del av lön till föreläsare och kursansvariga.

Kringarrangemang

Inga kringarrangemang.

Sponsorers närvaro

Inga sponsorer.

Jävsförhållande

Inga jävsförhållanden