Cancer och blodsjukdomar hos barn och ungdomar - ST Barnonkologi, HT-24

1. Målgrupp

Nivå

ST-läkare

Specialitet

Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomshematologi och onkologi

Ytterligare information

Barnläkare under ST–utbildning, företrädesvis i senare delen av ST eller i början av ST i barnhematologi och barnonkologi.

Alla läkare som i sin verksamhet möter barn i behov av diagnos, utredning och behandling för blod– eller tumörsjukdom.

2. Behovsbeskrivning

Enligt utdrag från Socialstyrelsens målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen i barn-och ungdomsmedicin (SOSFS 2015:8 och med liknande formulering i (SOSF 2021) – ”Den specialistkompetenta läkaren ska kunna handlägga vanliga och viktiga tillstånd inom områdena onkologi och hematologi”, och för den utbildningsaktiviteten behövs förutom klinisk tjänstgöring deltagande i en eller flera kurser, med uppföljning i form av intyg på avklarad kurs.

Omkring 350 barn drabbas av cancer varje år [1]. Barn med cancer finns i hela Sverige och kan dyka upp på vilken barnmottagning som helst, för att därefter hänvisas till något av de barncancercentra som finns för vidare utredning och behandling. Det är därför av stor vikt att alla barnläkare, oavsett var man arbetar, har god kunskap om barncancer med sig från start. Många familjer till barn med cancer kan vittna om vad det första mötet med sjukvården betyder. Att redan där kunna få en balanserad, lugn och trygghetsskapande information underlättar för familjen vid patientens fortsatta vård.

I många delar av Sverige hanteras akuta komplikationer till behandlingen av den närmsta barnkliniken och inte av den barncanceravdelning där behandlingen skett. Även koagulation är centraliserad till tre olika barnkoagulationscentra (Stockholm, Göteborg, Malmö) som tar hand om svårt blödarsjuka barn och svåra koagulationsrubbningar, men barn med blödarsjuka och akuta symtom vårdas via sina hemsjukhus. Kunskapen om blödningsutredning och blödarsjuka behövs för alla barnläkare. Dessutom svårt sjuka barn – såsom med central ven kateter och/eller malignitet – har ökad risk för trombos och söker akut och vårdas via sina hemsjukhus. Detta är ytterligare ett skäl till att alla barnläkare bör ha goda kunskaper i att hantera både akuta biverkningar liksom seneffekter.

[1] (Svenska barncancerregistret (tillgänglig från https:\\sbcr.se) 

3. Kursens mål - förväntat resultat

Övergripande mål

Kursen i pediatrisk onkologi och hematologi syftar till att ge läkaren en grundläggande kompetens för att lära sig identifiera de vanligaste barnonkologiska och hematologiska sjukdomstillstånden. Det betyder att ST-läkaren efter genomgången utbildning ska känna igen när barncancersjukdom bör misstänkas; primärt kunna handlägga vissa sjukdomar och tillstånd, samt akuta biverkningar och seneffekter av behandling. Även kunskap om etiska och kommunikativa aspekter inom barnmedicin, barnonkologi och barnhematologi ingår i kursen.

Resultat för deltagaren

Efter avslutad kurs ska deltagaren:

• Kunna förstå när barncancersjukdom bör misstänkas.
• Kunna tillämpa kunskaper för att handlägga vanliga och viktiga tillstånd inom området onkologi i form av initial utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av cancer (solida tumörer, CNS–tumörer och leukemier/lymfom) hos barn och unga enligt gällande vårdprogram samt vanliga och viktiga tillstånd inom området hematologi och fått kunskap för att bedöma barn och ungdomar med hemoglobinopatier, koagulationssjukdomar och ovanliga benigna hematologiska sjukdomar och deras kroniska följdtillstånd.
• Kunna identifiera vanliga och viktiga akuta behandlingskomplikationer inom områdena barnonkologi och -hematologi samt känna igen seneffekter och relatera till behov av uppföljning.
• Kunna beakta familjens och barnets situation, stödja och underlätta för familjen och barnet i deras utsatta situation och vägleda familjer samt föreslå stöd från andra professionen. Detta kommer bland annat att tränas i det praktiska momentet ”Det svåra samtalet”.
• Kunna tillämpa förvärvade etiska insikter om att lämna svåra besked i en för patienten utsatt situation inför behandling och palliation på ett respektfullt, empatiskt och lyhört sätt, leda ett svårt samtal och stödja patienter och anhöriga. Använda de råd som getts på kursen om att göra familjer delaktiga i vård- och behandlingsprocessen med utgångspunkt från deras individuella behov. Detta övas i det praktiska momentet ”Det svåra samtalet”.
• Kunna tillämpa principer för palliativ vård och beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov som presenteras på föreläsning och diskuteras i grupp under kursen samt förmedla ett svårt besked och anpassa samtalet efter familjen och situationen.

Resultat för patient och samhället

Familjer till barn med cancer lever under en period av sitt liv under stor psykosocial press. Många föräldrar arbetar inte alls eller mindre än tidigare under en behandlingsperiod. Det är därför av stor vikt för samhället att de läkare som kommer i kontakt med dessa familjer har god kännedom om barncancer och dess sociala konsekvenser. Vi är övertygade om att både barn, föräldrar och samhälle drar nytta av välutbildade barnläkare.

Delmål för ST angivna av kursgivare

SOSFS 2015:8

✓Barn och ungdomsmedicin: Delmål c10 (barn-onkologi och hematologi) samt delmål a5 (medicinsk vetenskap), b1 (kommunikation med patient och anhörig), b3 (läkemedel), b5 (palliativ vård i livets slutskede), c2 (akuta barn- och ungdomsmedicinska tillstånd).

✓Barn och ungdomshematologi och onkologi: Delmål a5 (medicinsk vetenskap), b1 (kommunikation med patient och anhörig), b3 (läkemedel), b5 (palliativ vård i livets slutskede), c2 (akuta barn- och ungdomsmedicinska tillstånd).

SOSFS 2021

✓Barn och ungdomsmedicin: Delmål STc10 (barn-onkologi och hematologi), samt delmål STa4 (etik), STb1 (kommunikation med patient och anhörig), STb4 (palliativ vård), STc2 (akuta barn- och ungdomsmedicinska tillstånd).

✓Barn och ungdomshematologi och onkologi: Delmål STa4 (etik), STb1 (kommunikation med patient och anhörig), STb4 (palliativ vård), STc4 (akuta tillstånd).

4. Program

Schema

Undervisningen sker dels genom kortare översiktsföreläsningar, som kompletteras med handledarledda diskussioner i grupper om patientfall vilket ger träning i utredning och behandling av såväl onkologiska som hematologiska sjukdomar. Ytterligare diskussioner och kursmaterial sker via lärplattform.

Se bifogat schema.

LÄRARFÖRTECKNING

AH Andreas Henschen, barnläkare, SABH, Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB)
AN Anna Nilsson, docent avd. för barnonkologi och barnkirurgi, KBH, KI, barnonkolog, ALB
CG Clary Georgantzi, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
CP Cecilia Petersen, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
CEG Christina Egnell Gustafsson, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
RCS Rosa Cusato Sörnäs, avdelningen för barnonkologi och barnkirurgi, KBH, KI (kursadmin)
DG Désirée Gavhed, avdelningen för barnonkologi och barnkirurgi, KBH, KI (kursadmin)
EMO Eva Malmros Olsson, smärtläkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus
FB Fredrik Baecklund, onkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
JH Johan Hamrin, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
KB Klas Blomgren, professor, avd. för barnonkologi och barnkirurgi, KBH, KI, barnonkolog, ALB
LMC Lena-Maria Carlson, barnläkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus
MH Mats Heyman, docent, avd. för barnonkologi och barnkirurgi, KBH, KI, barnonkolog, ALB
MM Marie Meeths, barnläkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus
MS Mikael Sundin, barnhematolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
NM Nina Mogensen, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
PP Peter Priftakis, barnhematolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
PS Petter Svenberg, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
SH Stefan Holm, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
SR Susanna Ranta, barnonkolog och koagulation, Astrid Lindgrens barnsjukhus
TF Tony Frisk, barnonkolog och koagulation, Astrid Lindgrens barnsjukhus
TG Tatiana von Bahr Greenwood, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
TO Trausti Oskarsson, barnonkolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus
US Ulrika Sandvik, neurokirurg, Karolinska Universitetssjukhuset

Extern länk

https://utbildning.ki.se/uppdragsutbildning/kursutbud/cancer-och-blodsjukdomar-hos-barn-och-ungdomar-st-barnonkologi-ht24

Bifogad fil

https://kursverktyg.lipus.se/app/uploads/2024/01/sk-schema-2024-lipus-3.docx

Referenser

Inläsningslitteratur:

Pediatrisk onkologi, kap 37 Kogner, Gustafsson et al., ur Onkologi / under redaktion av Ulrik Ringborg, Tina Dalianis och Roger Henriksson, 2008, ISBN: 9789147084012.

Fragkandrea, I., et al. (2013). ”Signs and symptoms of childhood cancer: a guide for early recognition.” Am Fam Physician 88(3): 185-192.

Referenslitteratur och litteratur för fördjupning:

Övergripande
Kratz Christian P, et al. Predisposition to cancer in children and adolescents. Lancet Child Adolesc Health 2021; 5: 142–54

Hanahan D. Hallmarks of Cancer: New Dimensions. Cancer Discov. 2022 Jan;12(1):31-46. doi: 10.1158/2159-8290.CD-21-1059. PMID: 35022204.

Solida tumörer:
Gerrand, C., et al. (2016). ”UK guidelines for the management of bone sarcomas.” Clin Sarcoma Res 6: 7.

Hafberg E, Borinstein SC, Alexopoulos SP. Contemporary management of hepatoblastoma. Curr Opin Organ Transplant. 2019 Apr;24(2):113-117.

Whittle SB, Smith V, Doherty E, Zhao S, McCarty S, Zage PE. Overview and recent advances in the treatment of neuroblastoma. Expert Rev Anticancer Ther. 2017 Apr;17(4):369-386.

Pater L, Melchior P, Rübe C, Cooper BT, McAleer MF, Kalapurakal JA, Paulino AC. Wilms tumor. Pediatr Blood Cancer. 2021 May;68 Suppl 2:e28257.

Yechieli RL, Mandeville HC, Hiniker SM, Bernier-Chastagner V, McGovern S, Scarzello G, Wolden S, Cameron A, Breneman J, Fajardo RD, Donaldson SS. Rhabdomyosarcoma. Pediatr Blood Cancer. 2021 May;68 Suppl 2:e28254.

Chung C, Boterberg T, Lucas J, Panoff J, Valteau-Couanet D, Hero B, Bagatell R, Hill-Kayser CE. Neuroblastoma. Pediatr Blood Cancer. 2021 May;68 Suppl 2(Suppl 2):e28473.

CNS tumörer:
Gajjar, A., et al. (2015). ”Pediatric Brain Tumors: Innovative Genomic Information Is Transforming the Diagnostic and Clinical Landscape.” J Clin Oncol 33(27): 2986-2998

Wilne, S., et al. (2007). ”Presentation of childhood CNS tumours: a systematic review and meta-analysis.” Lancet Oncol 8(8): 685-695.

Schmidt, L. S., et al. (2011). ”Incidence of childhood central nervous system tumors in the Nordic countries.” Pediatr Blood Cancer 56(1): 65-69.

Leukemi & Lymfom:
Madhusoodhan, P. P., et al. (2016). ”Progress and Prospects in Pediatric Leukemia.” Curr Probl Pediatr Adolesc Health Care 46(7): 229-241.

Buhtoiarov, I. N. (2017). ”Pediatric Lymphoma.” Pediatr Rev 38(9): 410-423.

Inaba H and Pui C-H. Advances in the diagnosis and treatment of pediatric ALL Classification, J Clin Med 2021;10:1926

Reinhardt, D.; Antoniou, E.; Waack, K. Pediatric Acute Myeloid Leukemia—Past, Present, and Future. J. Clin. Med. 2022, 11, 504.

Behandling och komplikationer:

de Boer-Dennert, M., et al. (1997). ”Patient perceptions of the side-effects of chemotherapy: the influence of 5HT3 antagonists.” Br J Cancer 76(8): 1055-1061.

Nurgali, K., et al. (2018). ”Editorial: Adverse Effects of Cancer Chemotherapy: Anything New to Improve Tolerance and Reduce Sequelae?” Front Pharmacol 9: 245.

DeVita, V. T., Jr. and E. Chu (2008). ”A history of cancer chemotherapy.” Cancer Res 68(21): 8643-8653.

Anemier och benmärgssvikt:

Alter, B. P. (2017). ”Inherited bone marrow failure syndromes: considerations pre- and posttransplant.” Hematology Am Soc Hematol Educ Program 2017(1): 88-95.

Hasle, H. (2016). ”Myelodysplastic and myeloproliferative disorders of childhood.” Hematology Am Soc Hematol Educ Program 2016(1): 598-604.

Hoppe, C. and L. Neumayr (2019). ”Sickle Cell Disease: Monitoring, Current Treatment, and Therapeutics Under Development.” Hematol Oncol Clin North Am 33(3): 355-371.

Khandros, E. and J. L. Kwiatkowski (2019). ”Beta Thalassemia: Monitoring and New Treatment Approaches.” Hematol Oncol Clin North Am 33(3): 339-353.

Piel, F. B. and D. J. Weatherall (2014). ”The alpha-thalassemias.” N Engl J Med 371(20): 1908-1916.

West, A. H. and J. E. Churpek (2017). ”Old and new tools in the clinical diagnosis of inherited bone marrow failure syndromes.” Hematology Am Soc Hematol Educ Program 2017(1): 79-87.

Seneffekter:

Länk till Nationellt vårdprogram för uppföljning efter barncancer, uppdaterat 2022. Regionala cancercentrum i nationell samverkan inom cancervården.

Webbutbildning i ökad förståelse för sena komplikationer efter barncancer – RCC (cancercentrum.se) Länk till websida.

Hematologi och HSCT

Mikael Sundin, Multipotent mesenchymal stromal cell transplantation: possible viral complications and alloimmunity. Doktorsavhandling av, Karolinska Institutet, 2009

Walsh, K., et al. (2014). ”Pediatric hematopoietic cell transplantation.” J Pediatr Intensive Care 3(3): 91-101.

Peffault de Latour, R., et al. (2015). ”Recommendations on hematopoietic stem cell transplantation for inherited bone marrow failure syndromes.” Bone Marrow Transplant 50(9): 1168-1172.

Koagulation, blödning och tromboser:
Behandlingsöversikt von Willebrand, Internetmedicin, Länk: von Willebrands sjukdom – Internetmedicin

Behandlingsöversikt Hemofili A och B Internetmedicin, Länk:  Hemofili (blödarsjuka typ A och B) – Internetmedicin

Price, V. E. and A. K. Chan (2008). ”Venous thrombosis in children.” Expert Rev Cardiovasc Ther 6(3): 411-418.

Monagle P, Newall F. Management of thrombosis in children and neonates: practical use of anticoagulants in children. Hematology Am Soc Hematol Educ Program. 2018 Nov 30;2018(1):399-404.

Histiocytoser:
Allen, C. E., et al. (2018). ”Langerhans-Cell Histiocytosis.” N Engl J Med 379(9): 856-868.

Ehl, S., et al. (2018). ”Recommendations for the Use of Etoposide-Based Therapy and Bone Marrow Transplantation for the Treatment of HLH: Consensus Statements by the HLH Steering Committee of the Histiocyte Society.” J Allergy Clin Immunol Pract 6(5): 1508-1517.

Neutropenier och infektionskänslighet:
Riktlinjer för utredning, diagnostik och behandling av immunbrister. Version VII-2021, SLIPI Sveriges läkares intresseförening för primär immunbrist.

Bousfiha A, Moundir A, Tangye SG, Picard C, Jeddane L, Al-Herz W, Rundles CC, Franco JL, Holland SM, Klein C, Morio T, Oksenhendler E, Puel A, Puck J, Seppänen MRJ, Somech R, Su HC, Sullivan KE, Torgerson TR, Meyts I. The 2022 Update of IUIS Phenotypical Classification for Human Inborn Errors of Immunity. J Clin Immunol. 2022 Oct;42(7):1508-1520.

Tangye SG, Al-Herz W, Bousfiha A, Cunningham-Rundles C, Franco JL, Holland SM, Klein C, Morio T, Oksenhendler E, Picard C, Puel A, Puck J, Seppänen MRJ, Somech R, Su HC, Sullivan KE, Torgerson TR, Meyts I. Human Inborn Errors of Immunity: 2022 Update on the Classification from the International Union of Immunological Societies Expert Committee. J Clin Immunol. 2022 Oct;42(7):1473-1507.

Skelett-tumörer
Nicolò Riggi, M.D., Ph.D., Mario L. Suvà, M.D., Ph.D., and Ivan Stamenkovic, M.D. Ewing’s Sarcoma (Review). The New England Journal of Medicine 384;2

Hesla, A.C.; Papakonstantinou, A.; Tsagkozis, P. Current Status of Management and Outcome for Patients with Ewing Sarcoma. (Review) Cancers 2021, 13, 1202.

Lilienthal I and Herold N. Targeting Molecular Mechanisms Underlying Treatment Efficacy and Resistance in Osteosarcoma: A Review of Current and Future Strategies Int. J. Mol. Sci. 2020, 21, 6885

Smärtbehandling:

N.M. Alberts et al. Chronic pain in survivors of childhood cancer: a developmental model of pain across the cancer trajectory, PAIN 159 (2018) 1916–1927.

Riktlinjer för smärtbehandling vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Karolinska Universitetssjukhuset, Smärtbehandlingsenheten för barn 2021-09-01, Pediatrisk anestesi och intensivvård, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset

Nutrition och cancer

Co-Reyes E, Li R, Huh W, Chandra J. Malnutrition and obesity in pediatric oncology patients: causes, consequences, and interventions. Pediatr Blood Cancer. 2012 Dec 15;59(7):1160-7.

Jämställdhet och likabehandling

Kursen beskriver handläggning av barn och ungdomar med cancer och blodsjukdomar utifrån deras etniska bakgrund, kön och ålder. Kursen förmedlar att information som ska ges till patienter och närstående anpassas efter ålder och bakgrund (etnicitet, kultur, kön mm.). I behandlingsprotokoll som diskuteras under kursen finns riktlinjer som anpassats till bland annat olika åldrar och genetik.

5. Metodik

Pedagogisk metod

Kursen är utformad med interaktiva inslag och med olika kommunikationsmedel, såsom videoinspelningar. Undervisningen sker dels genom kortare översiktsföreläsningar, som kompletteras med handledarledda diskussioner i grupper om patientfall vilket ger träning i utredning och behandling av såväl onkologiska som hematologiska sjukdomar. Varje kursdag inleds med en sammanfattning av de viktigaste punkterna från gårdagens undervisning som diskuteras interaktivt i helgrupp.

Ytterligare diskussioner och kursmaterial sker via lärplattform.

Kursmaterial

Åhörarkopior, checklistor, videoinspelningar samt referenslitteratur som finns att hämta på kurswebben.

Förberedelser

Inläsning av litteratur och pedagogiska videoinspelningar enligt ovan.

Kunskapskontroll

Fallbaserad skriftlig kunskapskontroll med gemensam genomgång i slutet av kursen som ett extra inlärningsmoment.

Kompetensstöd efter avslutad kurs

På kursen betonas vikten av att kontakta barnonkologiska centra både för remitteringsfrågor och för uppföljning och att kontakter etablerade under kursen kan användas framöver. Lärarna kan kontaktas för vidare rådgivning efter kursen, men också kontakt med ”det egna” centret är viktigt. Barnonkologi är en liten specialitet och en del av målet med kursen är att deltagarna ska få tillgång till nätverket att kontakta vid behov.

Kompetensöverföring

Efter överenskommelse kan lärandematerial användas för att föra kompetensen vidare i verksamheten. Checklistor kan föras vidare.

6. Utvärdering

Lipus utvärdering

Lipus digitala utvärderingar skickas ut till deltagaren via kurswebben.

En presentation av resultatet av kursutvärderingen kommer skickas till samtliga  föreläsare.

Resultatet används i syfte för att höja kvalitet på kursen och vi har kontinuerligt förbättrat kursen under flera år med hjälp av utvärderingarna.

Vi använder också ett mer detaljerat formulär för utvärdering av varje ämne.

Planering

Kursen har vidareutvecklats under många år med hjälp av utvärderingar. Den har anordnats i Socialstyrelsens regi och som fristående Lipuscertifierad kurs, se nästa punkt.

Senaste åren har förbättringar gjorts för att fokusera på målgruppen läkare utanför storstadsregionerna och CNS-tumör-blocket har utökats. Ytterligare förbättringar av examinationsfrågorna kommer att införas i årets kurs.

Tidigare Lipus-certifiering

20190021, Cancer och blodsjukdomar hos barn och ungdomar – ST Barnonkologi, 2019-11-25–29

20210059 – Cancer och blodsjukdomar hos barn och ungdomar – ST Barnonkologi, 2021-11-08 – 2021-11-12

20220061 – Cancer och blodsjukdomar hos barn och ungdomar – ST Barnonkologi, 2022-11-14 – 2022-11-18

7. Praktisk information

Kurstillfällen

Startdatum: 11 november 2024
Slutdatum: 15 november 2024
Sista anmälningsdatum: 1 oktober 2024
Kursplats: Karolinska Universitetssjukhuset ,Solna

Kursortens län

Stockholms län

Antal deltagare

25

Språk

svenska

Avgift

9830 kr exkl moms.

Fika för- och eftermiddag varje kursdag ingår.

Kringkostnader

Resor till och från kursplatsen, boende under kursveckan samt måltider.

Anmälningsförfarande och krav för deltagande

Anmälan sker via Karolinska Institutet Uppdragsutbildning:

https://kiu.mira.se/CE/se/EducationRound/4638/Register

Deltagarens arbetsgivare godkänner anmälan genom signering av anmälningsbekräftelse.

Verksamhetschefen måste godkänna anmälningarna och intyg ska bifogas.

Länk till webbsida för anmälan

https://kiu.mira.se/CE/se/EducationRound/4638/Register

Antagningsförfarande och bekräftelse

Först-till-kvarn principen tillämpas.

Antagna deltagare får ett välkomstbrev cirka 3-4 veckor innan kursstart.

Man kan dock innan dess räkna med att få en plats om man är ST-läkare och har skickat in signerad anmälningsbekräftelse från sin arbetsgivare. Har man enbart fått en reservplats framgår detta i samband med anmälan.

Kontaktperson

För praktiska frågor om kursen:

Rosa Cusato Sörnäs, 0702540581, rosa.cusato.sornas.2@ki.se

Désirée Gavhed, 0704926700, desiree.gavhed@ki.se

För frågor om anmälan:

Nadja Saltell, 0707-906036, nadja.saltell@ki.se

Kursintyg

Intyg i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter kommer att utfärdas till deltagande ST-läkare.

8. Kursansvariga

Initiativtagare

Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Ansvarig för innehåll

Tony Frisk, överläkare i barnonkologi och -koagulation vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och anknuten till forskningen vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Johan Hamrin, specialist i barnonkologi och -hematologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset Solna och anknuten till forskningen vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Lena-Maria Carlson, specialist i barnmedicin och ST-läkare i barnonkologi och -hematologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset Solna och anknuten till forskningen vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig

Tony Frisk, överläkare i barnonkologi och -koagulation, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och anknuten till forskningen vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Kursadministration

Administration i samband med anmälan och fakturering:

Nadja Saltell, projektkoordinator, Karolinska Institutet Uppdragsutbildning

Kursadministration under kursveckan:

Rosa Cusato Sörnäs, kursadministratör, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Désirée Gavhed, forskningssamordnare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Övriga samarbetspartners

Sektionen för barnonkologi och -koagulation, Högspecialiserad barnmedicin 1, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska Institutet Uppdragsutbildning

Målgruppsrepresentant

Ymir Òskarsson, ST-läkare Barn- och ungdomshematologi och onkologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset

9. Finansiering

Vem/vilka finansierar?

Deltagarnas kursavgifter täcker den största delen av kursbudgeten.

Karolinska Institutet bidrar med administrativa resurser.

Kringarrangemang

Vi är i processen att ordna en kursmiddag som planeras att finansieras av KI eller av deltagarna själva.

Sponsorers närvaro

Vi har inga sponsorer.

Jävsförhållande

Inga jävsförhållanden.