Gösta Eliasson inspektör med lång erfarenhet av extern granskning
Modellen att professionen själv granskar verksamheterna är mycket bra säger Gösta Eliasson, erfaren SPUR-inspektör.
Lipus genomför varje år cirka 200 granskningar ute på landets vårdcentraler och kliniker. Allt för att säkra en god och hög nivå på utbildningen för landets läkare, vilket också i förlängningen är direkt kopplat till att säkerställa en god och hög kvalitet på vården för patienterna.
– Att professionen själva, vi läkare är delaktiga och granskar verksamheterna tycker jag är en mycket lyckosam modell. Orden kommer från Gösta Eliasson, en av de inspektörer som har lång erfarenhet som SPUR-inspektör.
SPUR är en granskningsverksamhet där den egna professionen granskar kvaliteten på vårdgivarnas AT- och ST-utbildningar.
SPUR är en förkortning av Specialistutbildningsrådet, som skapades 1989 för att granska utbildningsmiljöerna för de läkare som genomförde specialiseringstjänstgöring. Rådet skapades då ingen annan instans granskade dessa.
Verksamheten har sedan organiserats om vid ett par tillfällen. I dag organiseras verksamheten av Lipus AB i nära samverkan med specialitetsföreningarna.
”Volymen på antalet granskningar tog rejäl fart”
Från början fanns inget krav på granskning, det var helt upp till respektive vårdcentral eller klinik.
Ett allmänt råd om att granskning kan göras i enlighet med SPUR-inspektionsmodellen infördes i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd från 2008. Kravet på att kliniker och vårdcentraler ska granskas externt och att det bör ske vart femte år infördes av Socialstyrelsen 2015.
– Jag kom in i det här redan från början, jag tror det var 1991 som jag genomförde mina första granskningar, berättar Gösta Eliasson, specialist i allmänmedicin bosatt i Falkenberg.
Sedan du gjorde dina första granskningar, hur har rollen som inspektör förändrats?
– På den tiden när det inte var obligatoriskt gjorde vi betydligt färre granskningar per år än vi gör nu. Det tog fart rejält och volymerna ökade efter Socialstyrelsen skärpning.
– Det har ju också gjort att det blir allt vanligare med större beställningar av granskningar, att hela regioner och landsting upphandlar, och att Lipus därigenom får större uppdrag att ta tag i.
Gösta har också rollen som SPUR-samordnare för specialiteten allmänmedicin hos Lipus. Många specialitet har sin egen SPUR-samordnare. I rollen ingår bland annat att vara kontaktperson mellan Lipus kansli och inspektörerna.
–Det brukar gå till så att jag får information från Lipus kansli på beställda granskningar. Jag kontaktar inspektörerna och fördelar uppdragen. Vi jobbar i team och är alltid två inspektörer när vi är ute på en granskning, berättar Gösta Eliasson.
Lipus genomför varje år ungefär 200 granskningar ute på landets vårdcentraler och kliniker.
En granskning slutar inte med den färdiga rapporten
Som inspektör ute på en granskning så går man igenom hela verksamheten för respektive klinik eller vårdcentral, allt enligt en tydlig mall och checklista.
Innan granskningen har även en enkät skickats ut till verksamhetschef, studierektorer, handledare och ST-läkare.
Den vårdcentral och klinik som ska granskas skickar också in information om verksamheten inför besöket. På så sätt är inspektörerna väl pålästa om verksamheten innan själva granskningen.
– För oss som inspektörer har så klart studierektorerna och verksamhetscheferna en nyckelroll. Det är de som ska följa upp och åtgärda det vi kommer fram till i våra rapporter. Det är också studierektor som är med och förbereder inför våra granskningar, berättar Gösta Eliasson.
Vad har du för råd att ge till beställaren av en granskning inför ert besök?
– Tänk på att vi inte kommer som Socialstyrelsens utsända tjänstemän för att försöka hitta alla fel ni gör. Vi kommer faktiskt dit för att hjälpa er att upptäcka felen och att ni sen själva ska kunna göra någonting åt det. Det handlar ju i slutändan om att förbättra och lyfta utbildningskvalitén för våra blivande specialister, förklarar Gösta Eliasson.
När känner du att du har lyckats i ditt uppdrag som inspektör?
– Det är ju när verksamhetens förbättringsarbete fortsätter efter granskning och rapport. Det ska ju fortsätta, vi är där för att förbättra, vara till hjälp i deras förbättringsarbete. Hjälpa dem framåt. När vi lyckas då har vi stimulerat, fått igång diskussionen så att de själva sätter sig ner och kommer fram till hur de ska lösa saker som förbättrar verksamheten, då har vi lyckats i vårt uppdrag enligt Gösta Eliasson.
Inspektörerna vill bidra till ett gott förbättringsarbete
Enligt Socialstyrelsen ansvarar vårdgivaren för att åtgärda de brister som framkommit vid granskningen eller utvärderingen.
– Det vilar på respektive verksamhetschef att ta fram en plan till förbättringsarbete och där hoppas jag att vårt underlag, och vi som inspektörer kan vara till god hjälp att sätta fart på det arbetet, säger Gösta Eliasson.
Vad är den största nyttan med SPUR-granskningarna?
– Att man säkrar utbildningen på det sätt som professionen, alltså vi läkare och Socialstyrelsen tillsammans kommit fram till. Där är ju Socialstyrelsens föreskrifter ett väldigt bra stöd för oss. Sen ligger det ju också i vårt eget intresse att vår egen utbildning håller en hög nivå, summerar Gösta Eliasson.
Var i granskningarna har du sett de största förbättringarna under de här åren du har hållit på?
– Som jag ser det så är det att de individuella utbildningsprogrammen har blivit så mycket bättre under de här åren. Strukturen i utbildningen är oftast bra. Där det brister är i själva processen över tid under utbildningen. Det förbättras hela tiden, men det är också där som vi fortsatt ser de största bristerna vid granskningarna. Men överlag så ser vi ju en stor kvalitetsförbättring på hela verksamheterna kring ST efter kravet från Socialstyrelsen 2008, menar Gösta Eliasson.
Hur går det till om man som läkare vill bli inspektör hos Lipus?
– Inspektörerna utses av respektive specialitetsförening. Därefter får man gå en SPUR-inspektörsutbildning. Där går vi igenom uppdraget, genomför en fingerad granskning och efter den dagen så kan man grunderna i hur det går till. Sen får man vara med och göra en granskning tillsammans med en erfaren kollega. Efter det får man ett intyg, att man är utbildad inspektör av Lipus, förklarar Gösta Eliasson.
Vad har du för råd till blivande inspektörer?
– Jag tycker absolut att man som läkare ska ta chansen, och se möjligheten i det här uppdraget. Det borde nästan vara obligatoriskt för den egna personliga utvecklingen i yrket att ibland åka ut och göra granskningar.
Den stora vinsten tycker jag är att det är väldigt värdefullt för den egna utvecklingen i yrket. Man tar med sig så mycket saker och ny kunskap hem till den egna verksamheten, summerar Gösta Eliasson med över 25-års erfarenhet som SPUR-inspektör.