”Vi ser flera direkta effekter av SPUR-granskningarna”
Från kliniker och vårdcentraler till högsta ledningen – i Skånes sjukhus nordost pågår förbättringsarbetet efter en total genomlysning av ST-utbildningen. “Förankringen i ledningen är otroligt viktig, att de vet vad som görs och varför. Det är guld att få in den medvetenheten i ledningsgruppen”, säger Marja Jurvanen, övergripande studierektor.
Under andra halvan av 2021 SPUR-granskades alla ST-utbildande enheter i förvaltningen Skånes sjukhus nordost, som innefattar Kristianstads lasarett och Hässleholms sjukhus. Därefter lät man Lipus även göra en kompletterande övergripande analys på förvaltningsnivå, för att få en helhetsbild av hur ST-utbildningen bedrivs och organiseras.
– En extern, sammanhållande granskning utifrån Socialstyrelsens föreskrift är en garant för god utbildningskvalitet och gör att man på alla nivåer fokuserar på de här frågorna, säger Marja Jurvanen.
– Jag tror generellt att vi uppskattar våra ST-läkare och satsar på dem, och ordnar bra utbildningar och inkluderande träffar.
Den övergripande analysen ska svara på frågan “Hur skapar förvaltningen förutsättningar för att ST kan genomföras med hög och jämn kvalitet?”. Rapporten, som publicerades i april 2022, konstaterar att Skånes sjukhus nordost “har goda förutsättningar för att erbjuda den högkvalitativa specialistutbildning som eftersträvas”. Den påvisar bland annat också att verksamheten är tillräckligt allsidig och att utbildningsklimatet är positivt bland majoriteten av ST-läkarna.
– Jag tror generellt att vi uppskattar våra ST-läkare och satsar på dem, och ordnar bra utbildningar och inkluderande träffar. ST-läkarna behövs och vi vill gärna att de stannar kvar.
Skapar tydligare ansvarsfördelning
Rapporten ringar även in fem förbättringsområden och ger rekommendationer på hur Skåne sjukhus nordost kan gå vidare i arbetet med att ytterligare vässa ST-utbildningen.
– Det är otroligt värdefullt att den övergripande analysen inte bara säger vad som kan bli bättre, utan också ger förslag på möjliga lösningar. Vi har redan fått mycket gjort utifrån de förslag på förbättringar vi fick i rapporten, säger Marja Jurvanen.
Ett förbättringsområde är att skapa en tydligare ansvarsfördelning både vad gäller verksamhetschefernas, läkarchefernas och studierektorernas utbildningsansvar, samt Marjas egen roll som övergripande studierektor och vilka befogenheter hon har.
– Vi har börjat med regelbundna möten med förvaltningschefen där vi följer upp SPUR-resultat och åtgärdsprogram, uppdaterar vad vi gör och rådfrågar cheferna i Hässleholm och Kristianstad.
Ett annat förbättringsområde är sätta tydliga mål för verksamheten, och arbeta med uppföljning. Detta för att bidra till en hög och jämn kvalitet på ST-utbildningen, och minska kvalitetsskillnader mellan de olika verksamheterna. Man har infört att studierektorer deltar på verksamhetsledningens gruppmöten minst en gång per termin när utbildningsfrågor är på agendan. Något som har varit på tapeten tidigare, men inte formaliserats förrän nu.
– Det gör att man fokuserar på och synliggör utbildningsfrågor, vilket jag tror skapar förståelse hos andra personalkategorier – exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor och paramedicin – som också kan sprida informationen, säger Marja Jurvanen och fortsätter:
– Så länge något inte finns på agendan existerar det inte. Allt är så strukturerat och planerat idag, men så fort något tas upp som en aktivitet eller diskussionspunkt och hamnar på schemat får det betydelse.
– Utbildningsfrågorna måste få plats i alla dokument som beskriver verksamheten.
En annan rekommendation är att uppföljningen ska redovisas i ledningsgrupper på verksamhetsområdes- och förvaltningsnivå. Där ska studierektorerna årligen skriva en verksamhetsberättelse om ST-utbildningen, där man exempelvis svarar på frågor som “Har ni kommit i mål med att göra så många bedömningar som ni ska göra?”, och så vidare.
– Förvaltningsledningens verksamhetsplan ska också ta med ST-utbildningsfrågor för att öka medvetenheten om att utbildning är viktigt i hela verksamheten, även i vardagen. Utbildningsfrågorna måste få plats i alla dokument som beskriver verksamheten, säger Marja Jurvanen
Tar fram ny grundmall för individuell utbildningsplan
En vanlig utmaning för regionerna är bedömningen av ST-läkarnas kompetens utifrån en målbaserad specialiseringstjänstgöring. Lipus rapport om Skånes sjukhus nordost lyfter fram närheten till kollegerna, och därmed möjlighet att få handledning och återkoppling i det dagliga arbetet, som en styrka i förvaltningen. Samtidigt rekommenderar rapporten att stärka den formella bedömningen av uppnådd kompetens.
– Vi har tagit till oss av synpunkten att koppla ihop varje mål med en på förhand känd bedömningsmetod. I studierektorsgruppen skapar vi en ny grundmall för ST-läkarnas individuella utbildningsplan, med en ny kolumn med förslag på bedömningsmetod såsom mini-CEX, sit-in, och så vidare. Sedan får varje specialitet göra egna genomgångar och anpassa grundmallen utifrån de specifika målen.
Den nya mallen för individuell utbildningsplan, ett förvaltningsövergripande dokument, kommer att introduceras i ST-läkarnas startseminarium, en två dagar lång introduktion som alla nya ST-läkare erbjuds att gå tillsammans med sina handledare.
– Under startseminariet får man en förmiddag på sig att skapa ett individuellt utbildningsprogram. Vi hoppas att den nya mallen underlättar förståelsen för hur ett sådant ska byggas, säger Marja Jurvanen som var övergripande studierektor även vid den förra sammanhållna SPUR-granskningen och övergripande analysen av dåvarande Skånevård Kryh, 2015.
– Det är roligt att få vara med en andra gång, och se det varaktiga resultatet av vårt tidigare förbättringsarbete och samtidigt jobba framåt och hitta nya fokusområden.